Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Friedrich Ratzel och hans antropogeografiska lärobyggnad, af Karl Ahlenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 K. AHLENIUS.
floden. Bergen äro af betydelse i afseende på trafiken och i sitt
förhållande till inbyggarna. Dalgångar och pass bilda
genomfartsleder öfver bergskedjorna, och de förstnämndas antal, riktning och
höjd äro att räkna med i den politiska geografien. Härvidlag är
också själfva ytformen af betydelse (märk t. ex. skillnaden mellan
Alperna och Pyrenéerna). Slätter och lågländer äro i allmänhet
tätare befolkade än högländerna, dock är befolkningen oftast allra
tätast samlad i mellanzoner. I detta hänseende äro högländerna i
tropikerna af stor politisk vikt, enär här t. ex. spansk-amerikansk
odling och bebyggelse understundom måste gå till 2 ooo m. höjd
ö. h. för att kunna trifvas och slå rot.
Som man finner af den föregående framställningen innesluta
Ratzels politiskt-geografiska idéer grundelementen till en
statsbildningarnas filosofi eller, som en svensk forskare uttryckt sig,
till ett geopolitiskt system. Med andra ord, man finner här
en geografisk underbyggnad för statsvetenskapen. Från historiskt
håll har gjorts och kunna ytterligare göras en mängd invändningar
mot Ratzels synpunkter. Som förut antydts, är det nu en gång
så, att geografiska lagar ej föreskrifva historiens gång, och man kan
i detta fall nog lika litet tala om en geografisk som om en
historisk lagbundenhet. Men detta synes mig ej häller innerst ha varit
Ratzels ståndpunkt, utan han har helt enkelt velat påvisa en af de
oändligt många faktorer, som påverka den mänskliga och statliga
utvecklingen. Enligt min mening ligger ej den svåraste
anmärkningen mot Ratzels idéer på denna punkt utan däri, att hans
resonemang ofta lider af bristande historisk kritik och historisk
uppfattning. För honörn, den naturvetenskapligt utbildade och
tränade forskaren, synes just den historiska sidan af hans geografiska
forskning ha erbjudit en särskild lockelse, men han behandlade de
historiska företeelserna från vidt skilda tider och folk som
sinsemellan jämbördiga biologiska fakta, utan att ha sinne för desammas
olika valör och utan att underkasta dessa företeelser den ingående
och med hänsyn till olika tidsförhållanden och skilda
kulturförutsättningar kritiska pröfning, som dylika undersökningar med
nödvändighet kräfva. Men detta oaktadt innehåller hans forskning en
så stor och betydande kärna af sanning, att grundlinjerna af en
vetenskaplig politisk geografi kunna sägas ha blifvit uppdragna af
Friedrich Ratzel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
