Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA I PERUS OCH BOLIVIAS GRÄNSTRAKTER. 61
Bolivias gränstrakter, märkas framför andra Markham 1, Raimondi2,
Bandelier3 och Evans4 samt bolivianska och peruanska resande,
såsom Pando0, Stiglich6, Cipriani6 m. fl. Då de flesta af dem
arbetat på andra områden, har dock vår kännedom om de nämnda
trakternas etnologi fore vår resa varit mycket liten.
Naturligt är, att vi på Andernas östsluttningar möta den mest
växlande natur, allt ifrån den eviga snön till tropiska urskogar, rika
på gummigifvande träd, och då Andernas fall mot öster är mycket
skarpt, är afståndet mellan snön och skogen, där man tappar gummi
och kan odla tropikernas mest ömtåliga växter, ofta icke mer än
80-loo km. I somliga dalar kan man med ett godt riddjur den
ena dagen plumsa i snö och den andra plocka papaya från träden
och tappa gummi.
Den boliviansk-peruanska högslätten omkring Lågo Titicaca
bebos af Aymara- och Quichua-indianer, de förra söder, öster och
väster, de senare norr om denna sjö. Öster om densamma hafva
vi passerat språkgränsen vid Cojata, väster därom vid staden Puno.
Fjälldalarna på Andernas östsluttningur hafva här en
quichua-talande befolkning, bland hvilken man på gränsen till urskogarna
i öster, i den bolivianska provinsen Caupolican, möter några få
la-pachu-talande Apolistas (fig. 3), rica-rica-talande Lecos och
tacana-talande Ydiamas. Dessa stammar hålla dock fullständigt på att
förlora sina egna språk, hvilka utträngas af quichuan. Sålunda var
det med svårighet som jag lyckades samla ord och fraser af lapachu
eilet lapa-lapaspråket, hvilket numera blott talas af äldre personer.
Längre inat urskogarna i öster möta vi vid Rio Madre de Dios
biflod Rio Tambopata en liten tacana-talande stam Tambopata-Gua-
1 Markham, The Province of Caravaya, in Southern Peru, Journal of the Royal
Geogr. Soc., 31 (1861). - Markham, A List of the Tribes in the Valley of the
Amazon, including those on the banks of the Main Stream and of all its Tributaries.
2.nd Ed. London 1895.
2 Raimondi, Ön the Rivers of San Gaban and Ayapata in the Province of Carabaya,
Peru, Journal of the Royal Geogr. Soc., 37 (1867). - Raimondi,El Peru. Lima 1874 -1880.
3 Bandelier, On the Relative Antiquity of Ancient Peruvian Burials, Bull. Amer.
Mus. Nat. Hist. 20 (1904).
4 Evans, Expedition to Caupolican, Bolivia, 1901 -1902. Geographical Journal,
22 (1903).
5 George Earl Church, Northern Bolivia and President Pando’s New Map,
Geographical Journal, 18 (1901)
6 Vias del Pacifico al Madre de Dios. Publicaciôn de la junta de vias fluviales.
Lima 1903.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
