Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Resa i Perus och Bolivias gränstrakter, företagen med understöd af Vega- och Wahlbergsstipendierna, af Erland Nordenskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESA Î PERUS OCÏÎ BOLIVIAS GRÄNSTRAKTER. 6g
har jag uppköpt en hel mängd brons- och stensaker, som de i
fjälldalarna nu boende indianerna funnit vid röjningsarbeten o. d. Några
hällristningar och stenskulpturer hafva fotograferats. Betydande
boplatser har jag upptäckt i urskogarna vid Buturo (670 m.), där
kruk-gods och stenredskap befunnits vara alldeles olika dem i fjälldalarna.
Graftyperna öster om Anderna äro chulpas och grafgrottor.
Då de förra för öfrigt hufvudsakligen träffas inom det område af
den andinska högslätten, som bebos af Aymaras, och af flera skäl
tillskrifvas deras förfäder och Middendorf1 på grund af ortnamnstudier
visat, att dessa indianer förr haft betydligt större utbredning än nu,
anses de grafhus, som förekomma i quichua-talande trakter äfven
härröra från Aymara. Ar detta riktigt, så hafva de här omtalade
fjälldalarna förr haft en Aymara-befolkning, som förträngts af
Qui-chuas eller, hvad som är troligare, antagit deras språk. I
förbigående vill jag säga, att då ortnamnstudier här äro så viktiga, är det
oriktigt att, såsom den franska expeditionen till Bolivia under de
Créqui Montfort2 gjort, uppkalla gamla välkända öar i Lågo Titicaca
efter franska upptäcktsresande i stället för att bibehålla indianernas
namn på dem.
I alla af mig här besökta högre fjälldalar har jag funnit chulpas
eller grafgrottor eller bäggedera. Någon egentlig skillnad mellan
dem finnes ej, utan har en naturlig grotta ofta fått tjäna som vägg
eller tak för ett grafhus. I Pelechuco-dalen, där stora skifferflak äro
lätta att få, har man af sådana byggt vackra stenkistor.
Fig. 9 är en dylik graf från Pelechuco byggd af fem stora
stenar, af hvilka en är borttagen. Ändamålet med hålet i dem är
ej, att anden skall slippa ut eller något dylikt, ty då skulle det
saknas i täckstenarnas öfverskjutande delar, som ej förbinda
graf-kammaren med yttervärlden. Sannolikt har man däremot fästat rep
i hålen för att på så sätt lättare kunna släpa stenarna till
graf-platsen.
I en del dalar, rika på naturliga grottor, hafva dessa särskildt
användts för bisättning.
I Quiaca-dalen finnes ett egendomligt slag af grafhus, bestående
af en massiv pelare öfver en liten grafkammare. Många chulpas
äro byggda som små hus, försedda med en dörr. De tillhöra
en typ, som ofta afbildas i reseskildringar från högslätten. Dör-
1 Middendorf, Die einheimischen Sprachen Perus, Bd. V. Leipzig 1891.
2 de Créqui Montfort et Sénéchal de la Grange, Rapport sur une mission
scientifique en Amérique du Sud. Nouvelles Archives des Missions scientifiques, 12. 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
