Ymer / Årgång 26 (1906) / 93 (1882) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dalälfven och dess utskärningar nedom Älfkarlebyfallen, af Sten De Geer. (Härtill tafl. 1)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästan som om älfven genom utvidgningarna af sin västra, djupare
fåra och under ständigt sänkande af sin yta slutligen hade samlats
i denna bädd, öfvergifvande den östra flodarmen. Dennas djup
uppgifves på den äldsta kartan till en famn, hvilket i så fall skulle
utgöra måttet på vattenytans sänkning. Den numera 1 1/2 meter höga
Telefonholmen borde därför på den tiden varit helt och hållet täckt
af vatten. Men detta var icke fallet, den hade fullt ut sin
nuvarande storlek. Orsaken till landets tillväxt i öster måste nog därför
uteslutande sökas i det rikliga aflagrande af sand och grus, som torde
äga rum vid högvatten. Detta bestyrkes däraf, att de nytillkomna
landsträckorna stundom nå upp till men aldrig öfver högvattenslinjen.
Vidare tala ju historiska källor om afsättande af en sandbank 1728
och om betydliga grusaflagringar söder om Sandörn 1860 liksom
äfven om tidigare uppgrundningar på samma ställe. Äfven om den
numera till stor del utfyllda östra flodbädden tänktes i sitt forna
skick, så skulle dock den där befintliga bergtröskeln hindra
fram-strömmandet af större vattenmassor. Under en ännu äldre tid torde
tröskeln ha kringgåtts af en mindre gren af älfven, som tagit vägen
genom en dalgång, hvars begynnelse något norr om pontonhuset
antydts på kartan. Vattenytans läge på den tiden är dock icke känd.


Profil af Dalälfven efter linjen V—Ö. Prickningen utmärker profilens sannolika
utseende för 150 à 200 år sedan. Höjd och längdskala 1: 5000.

Af ofvanstående profil framgår bland annat, att på den tid,
som de prickade linjerna afse, en stor del af den nuvarande
älfbäd-den ännu ej var utskuren samt att älfvens genomskärningsarea
fördelade sig någorlunda jämnt pä tre grenar. Men särskildt om man
tager i betraktande den därigenom ökade friktionen samt den
hämmande bergtröskeln i den östra flodarmen, så synes den dåvarande
totala genomskärningsarean bli väl liten. Måhända uppvägdes detta
af en starkare ström, hvilket ej hindrar, att vattenståndet nedåt
Telefonholmen varit detsamma som nu men däremot förutsätter, att
älfven uppåt det nuvarande pontonhuset varit i någon mån uppdämd,
väl närmast i följd af det då långt utskjutande västra landet. Att
någon märkbar dylik uppdämning ej ägt rum ens så tidigt som 1744,
framgår dock af kartan från detta år. Såväl låg- som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>