Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Större boplats (by) från äldre järnåldern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upp. Träkol, som förekomma genom hela lagret, äro också liksom
benen talrikast nära bottnen.
Benlämningarna hafva tillhört får, oxe, svin, häst och hund.
Endast de tre förstnämnda djurslagen äro rikligt representerade,
men deras inbördes talrikhet låter sig f. n. ej afgöra. [1]
Bland oxbenen förtjänar en liten hornkvicke (fig. 12) särskild
uppmärksamhet. Den har tillhört en förkrympt ras. Nedtill bär den
märken efter de hugg, genom hvilka hornslidan skilts från kvicken.
 |
Fig. 12. Hornkvicke af förkrympt oxras,
sedd från motsatta sidor. Hvardera sidan
visar två kraftiga hugg. Ur »svarta jorden» på
boplatsen från äldre järnåldern. 1/2 af nat. storl. |
Af häst hafva anträffats endast främre delen af en underkäke
— funnen af Ture Hemming — samt ett af hund gnagdt s. k.
kanonben. Dessa båda ben hafva legat i skilda delar af kulturlagret.
Tillsammans med vice
inspektor Winge har jag jämfört
såväl de båda här funna
hästbenen som ett annat här nedan
(s. 162 noten) omnämndt
ben(astragalus) af häst med motsvarande
ben hos ett hästskelett från
Nydams mosse, detta skelett
härrörande från slutet af 300-talet
e. Kr. f., och funnit
öfverensstämmelsen i fråga om storleken
vara så fullständig, som det gärna
varit möjligt. Rasen är liten. [2].
Af hund hittades ett
kranium och på ett annat ställe en
hörntand. Men hunden har här
dock ej varit sällsynt. Flera af
de andra husdjursbenen äro
nämligen gnagda af hund, så ock det här nedan omnämnda benet af
människa.
[1] Husdjursbenen i den »svarta jorden» på Björkö komma i följande ordning med
afseende på talrikheten : oxe allmännast, sedan svin, får, get, hund, häst och katt.
Hjalmar Stolpe : Naturhistoriska och arkeologiska undersökningar på Björkö i Mälaren.
Öfvers. af Kongl. Vet. Akad. Förhandl. 1872, sid. 90.
[2] I afseende på husdjursrasernas allmänna utveckling förtjänar här erinras därom,
att hästen varit liten under brons- och järnåldern samt t. o. m. under medeltiden, att
hunden varit mindre under stenåldern än sedermera, men att oxe och svin haft en
motsatt utveckling och ifrån den yngre stenåldern, då de först infördes, blifvit mindre och
mindre ända in i medeltiden. Jmfr V. Nordmann: Danmarks Pattedyr i Fortiden,
sid. 96 och följ. Kjöbenhavn 1905
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:50:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ymer/1906/0168.html
