Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre boplatser (eldstadsgropar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så mycket framgår emellertid af den redan utförda
undersökningen, att det här är fråga om en ganska långvarig tid, under hvilken
boplatserna varit använda. Den »svarta jorden» på Björkö (»Birka»),
som Stolpe uppgifver vara 5—6 fot (1,5—1,8 m.) mäktig, anses hafva
kraft 200 år (omkr. 800—1 000 e. Kr. f.) för att bildas.
Kulturlagret på de två större här ofvan närmare skildrade boplatserna
har visserligen sammaf mäktighet men har säkert på hvar och en
af dem fordrat längre tid för sin bildning.
När har flintindustrien i Tullstorpstrakten börjat? När har den
slutat? Detta är frågor, som jag gärna skulle velat på ett mera
fullständigt sätt besvara. Det af mig insamlade materialet är dock
alltför ofullständigt för att tillåta detta. På den boplats, hvilken
befunnits vara den äldsta (sid. 152—154), är funnen en flintkula af
det slag, som ansetts tillhöra yngre stenåldern. Vidare har här
under tryckningen af denna uppsats på 1,3 m. djup anträffats en
aflång skrapare (längd 91 mm.) med nedre kanten rundt om väl
tillknackad (Sophus Müller anf. st., Nr. 147, sid. 18). Denna
boplats måste på grund af dessa fynd tillskrifvas den yngre
stenåldern.
I grannskapet af krittäkterna äro inga stenåldersgrafvar
uppmärksammade. Man måste gå österut i 1/2 km. förbi Bara kyrkby
för att finna en gånggrift. Detta är anmärkningsvärdt nog, ty det
visar, att oaktadt en talrik, genom sin industri välmående befolkning
lefvat i Tullstorpstrakten redan under den yngre stenåldern, har den
dock ej lämnat efter sig några minnesmärken öfver sina döda.
Däremot äro större ättehögar af den form, som tillskrifves den äldre
bronsåldern, mycket vanliga i trakten, liksom i allmänhet inom Skånes
kustområde. Just söder om den sydligaste krittäkten, Murmans,
finnas flera sådana ättehögar, af hvilka en blifvit borttagen för att lämna
rum för krittäktens utvidgning. Denna hög blef undersökt af professor
Montelius och befanns vara uppkastad under den äldre bronsåldern,
såsom begrafningssättet — den döde lagd i en urhålkad ekstam —
och de funna bronsföremålen visade. Men ättehögarna från den
äldre bronsåldern hafva, som bekant, ofta i sin öfre del sekundära
grafvar från den yngre bronsåldern.[1]
De närmast krittäkterna liggande ättehögarna från bronsåldern
äga ett alldeles särskildt intresse för den fråga, som har afhandlas. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
