Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERATUR. 2 I I
Arbetet är illustreradt med 5 taflor och 97 figurer i texten med
stöd af original, som ställts till Sällskapets förfogande af direktör Ernst
Andree, dr. N. Ekholm, kapten G. W. E. Svedenborg m. fl. Dess
utgifvande har möjliggjorts dels genom de penningebidrag, som lämnats
af ett antal mecenater i Göteborg, dels genom de fördelaktiga villkor,
på hvilka firman P. A. Norstedt & Söner förlagt detsamma. Förläggaren
tillhandahåller dessutom Sällskapets medlemmar exemplar för 4 kr.,
medan bokhandelspriset är 5 kr. (raritetsupplaga i 50 exemplar 15 kr.).
August Andersson, Ett och annat om Kunamaerna. Stockholm 1903.
*Ev. Fosterlands-Stiftelsens Förlags-Expedition. Pris 25 öre.
Bland svenska missionsskrifter, som jag för den blifvande
etnografiska missionsutställningen läst, är det särskildt en, hvarpå jag anser viktigt
att fästa äfven icke direkt missionsintresserade personers uppmärksamhet.
Det är ofvan citerade lilla uppsats af missionspastor Aug. Andersson.
Den gifver oss en mycket god inblick i Kunamafolkets (Schangallas) lif.
Jag skall här lämna ett kortfattadt referat af innehållet.
Först redogör pastor Andersson för Kunamafolkets geografiska
utbredning, släktskap med andra stammar m. m. Kunama ligger norr om
Abyssinien i den italienska kolonien Eritrea. Kunamaerna kalla sig för
Kunama = ett sammanblandadt folk. De säga att gallaerna och
algade-nerna äro deras stamsläktingar. Att de äro ett invandradt folk, är nästan
säkert, och de hafva sannolikt kommit i sydvästlig riktning till sitt
nuvarande område från Afrikas inre. De indela sin stam i fyra släkter.
Dessa släkter hafva olika bundsförvanter. Sålunda har »Serma»-släkten
biet till sin bundsförvant och »Gurma»-släkten elefanten.
»Karawa»-släkten står i förbund med åska och regn och »Sjoa»-släkten med elden
och solen. Kunamaerna anse, att alla folkstammar, äfven de hvita, kunna
indelas på detta sätt i fyra släkter.
I det andra kapitlet, som skildrar »bostäder, seder och bruk», få vi
veta åtskilligt om huru de bygga sina hyddor, huru de kläda sig, hvilka
smycken de bära, om deras vapen, åkerbruk, boskapsskötsel, jakt, handel,
dans m. m. Detta kapitel innehåller en mängd viktiga fakta.
Det tredje kapitlet redogör för »familjen». Kvinnorna behandlas väl.
De unga flickorna kunna utse sina män genom eget val utan inblandning af
föräldrarna. Engifte är regel, polygami förekommer dock. Särskildt
utförligt skildras bröllopsceremonierna. Därefter talas om barnen och deras
uppfostran. Dessa behandlas synnerligen väl, liksom hos alla naturfolk.
Äfven förhållandet mellan man och hustru synes i allmänhet vara
lyckligt, åtminstone vid engifte. Äktenskapsskillnader förekomma sällan.
Det fjärde kapitlet har öfverskriften »författning». Byarna styras af en
tydande vetenskapligt observationsarbete då utfördes, såsom också Arrhenius å sid. 95
omtalar. Afsikten har varit att framhålla, att helt få vetenskapliga anteckningar från
bägge årens färder varit för utgifvaren tillgängliga, oaktadt de mest energiska
efterforskningar. Tyvärr torde en stor del af originalanteckningarna vara förstörda. - Här
må äfven rättas det genom ett skriffel (sid. 251) i figurförklaringen inkomna felet järn
-haltig i stället för svafvelhaltig. Ut g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
