Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Notiser.
9:de internationella geografkongressen hålles den 27 juli—6
augusti 1908 i Genève.
»Danmark-expeditionen till Grönlands nordostkust» kallas
efter dess fartyg »Danmark» den expedition, som bragts till stånd af
författaren, fil. kand. L. Mylius-Erichsen, känd äfven för Svenska
sällskapet för antropologi och geografi genom den liffulla skildring, han
inför detta i januari 1905 lämnade af den »danska litterära
grönlandsexpeditionens» af honom ledda arbeten på Västgrönland.
Det är uppenbart, att utforskandet af den okända kusten mellan
Shannon-ön vid 75° n. br. och det af Peary nådda Kap Bridgeman på
nordkusten vid 83 I/2° n. br. är en af de båda närmast till hands liggande
och mest lockande af de rent geografiska uppgifter, som återstå inom
det norra polarområdet. För att bidraga härtill har hr Mylius-Erichsen
uppgjort nedanstående plan, hvilken vunnit kraftigt understöd af
samtidens mest erfarna arktici. Af de nödiga penningmedlen, 260 ooo kr.,
har hälften tecknats af enskilda mecenater och återstoden lämnats af
Danmarks regering och riksdag.
Expeditionen afgår den 24 juni från Köpenhamn, omkring 27 man
stark. I dess stab finnas ej mindre än 4 kartografer, i läkare och
bakteriolog, i magnetiker och meteorolog, i geolog, i botanist, 2
zoologer, 2 målare, hvarjämte expeditionens chef utför de etnografiska och
arkeologiska undersökningarna, och fartygsbefälhafvaren, löjtnant Alf.
Trolle, leder de hydrografiska.
På Färöarna tagas ombord en eller två grönländare samt 100
grönlandshundar, hvilka dit öfverförts af grönländska handelns fartyg, på
Island 6 islandshästar. Sedan skall man så nordligt som möjligt söka
genombryta den ostgrönländska packisen för att nå land vid Shannon-ön
eller Kap Bismarck. Efter att hafva kommit in i det öppna vattnet
utmed kusten fortsattes färden ännu längre mot norden (jfr angående
Belgicas framträngande sommaren 1905 Ymer, sid. 344). På den
nordligaste punkten man lyckas nå väljes den bästa möjliga platsen för
upprättandet af dels en stor depå; dels en meteorologisk station (station A).
Utom instrument, motorbåt, slädar m. m. kvarlämnas här en kartograf
och 3 man. Fartyget återvänder under så vidlyftiga rekognosceringar,
som förhållandena medgifva, söderut och uppsöker en säker vinterhamn.
Här byggas observatorium och vinterbostad för fysikern och 4 man. Man
skall söka åvägabringa gnisttelegrafförbindelse mellan station A och
vinterhamnen. Efter smärre färder och arbeten under hösten och förvintern
begynna i februari 1907 de egentliga hufvudarbetena, hvilka man tänker
sig utförda på följande sätt. Chefen och 11 man resa med slädar till
station A, där meteorologen och 2 man stanna, medan därifrån starta dels
en slädexpedition i nordlig riktning mot Spetsbergen för att undersöka
isen och möjligen här belägna öar, dels 9 man, som i tre grupper skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
