Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svar på A. Henjiigs genmäle. I det genmäle, som doc. A.
Hennig i senaste häftet af Ymer riktar mot min recension af hans lärobok i
geologi, förekomma några vilseledande uppgifter, som kräfva rättelse. —
Författaren söker till försvar för det klandrade öfverflödet på fakta
reducera »kritikerns 400 geologiska uppslagsord till ungefär 100». Jag har
visserligen aldrig sagt »geologiska uppslagsord», men då äfven de zoologiska,
botaniska o. s. v. orden i registret representera geologiska fakta, så ha
lärjungarna föga nytta af att de äro »idel gamla bekanta». Om de förut
gjort bekantskap med t. ex. hafssköldpaddan (det första ord, som förf.
anför i sitt genmäle), så är det icke i dess egenskap af fossil inom
kritsystemets bergarter, och i författarens bok representerar därför detta ord en ny
geologisk uppgift. — Förf. förebrår mig, att jag anser en lärobok böra
vara en »katekes». Något sådant har jag dock aldrig ens antydt, än
mindre skrifvit, oaktadt förf. behagar sätta ordet katekes inom
citationstecken.
Doc. Hennig anser det »ingalunda vara något fel» att kartlägga
fjällsiluren såsom prekambrisk »med tanke på den utbildning till
praktiska medborgare, realskolan satt som sitt mål *. Men tyvärr upplyser han
icke om hur det kommer sig, att man blir mera praktisk genom att tro,
att prekambriska bildningar intaga större utrymme än naturen anvisat dem.
Och alldeles säkert är det skadligt för den praktiska utbildningen att tro,
att Lugnas kambriska sandsten användes till kvarnstenar, såsom förf.
oriktigt uppgifver. — Förf. fordrar, att jag ytterligare bör exemplifiera de
>;uppenbara oriktigheter», som jag sade vara sällsynta i hans bok. Det
är visserligen icke en recensents skyldighet att upplysa författaren om alla
begångna misstag, men för att, om möjligt, taga doc. Hennig ur den
villfarelsen, att hans bok är felfri, skall jag anföra ytterligare några sådana. Sid.
13 läses: »Västgötabergen (t. ex. Halle- och Hunneberg, Kinnekulle,
Falbygdens berg) bestå underst af gråsten (gneisgranit), därpå följa lager af
sandsten, alunskiffer med orstensbollar samt (i Kinnekulle) kalksten med
skifferband och lerskiffer.» Men som bekant är det icke blott i Kinnekulle,
utan äfven i Billingen, Ålleberg m. fl. som lagerföljden gar ända upp till
lerskiffern (öfre graptolitskiffern). I stället för »i Kinnekulle» borde det
alltså hellre ha stått: »utom i Halle- och Hunneberg». — Sid. 26
uppgifver förf. att Yoldia-skal anträffas i den hvarfviga leran »på sina ställen,
särskildt i östra Sverige». Verkliga förhållandet är ju dock, att detta fossil
är mycket sällsynt i östra Sverige, men däremot finnes betydligt
allmännare och i långt större exemplar i västra delen af landet. — Sid. 51
läses: »Trachyt bildas af den på jordytan stelnande granitmagman.» Men
då trachyt är en till syenit (icke granit) hörande ytbergart, så är äfven
denna uppgift oriktig. Förf:s beskrifning passar däremot på liparit, som
är en ytbergart af granitisk sammansättning. Om dylika definitioner skola
finnas i en lärobok af detta slag, böra de åtminstone vara fullt riktiga,
ty icke främjas väl »utbildningen till praktiska medborgare» genom att
förf. skrifver trachyt i stället för liparit. [1] Per Stolpe.
—
Tryckt den 8 juli 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
