Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 ISAK FEHR.
tjocka mörker; den höga barrskogen syntes som en mur dubbelt högre
af mörkret; korn-blixtet lyste som gast-eld, hastigt och ofta, utan dån;
hästarne gnistrade och slogo eld med skorna emot stenarna; ugglorna
skreko som gastar, och nattskräfvan skärrade som en spånråck;
Vulcani bleke skjortgässar dundrade och slaggade med mer än
handkrafter, långt bart vid hamrarna». - Göteborg skildrar Linné kort
och träffande, liksom han skildrar alla de många städer han passerar
på sina resor. Men utrymmet tillåter ej att ge exempel på dessa hastigt
tecknade men träffande små stadsbilder. Likaså måste jag gå förbi
hans intressanta skildringar af södra Bohusläns natur, hvilka han
med mästarhand utfört. Genom Dal, Värmland, Västmanland
återvände han till Uppland och Uppsala.
Hans sista stora resa, den skånska, företog han år 1749 på
höga Öfverhetens befallning. Under alla de föregående resorna hade
han ridit, nu åkte han i egen vagn. Han åtföljdes af en amanuens,
som äfven reste på statens bekostnad. Af den skånska noblessen
blef han mottagen med frikostighet, gunst och fägnad. Det var
således med för Linné ovanlig bekvämlighet och ståt han reste i
Skåne. Men han var nu ock kungl, arkiater och hans berömmelse
stor i Sverige. Denna gång hade han med sig Bjurmans »Den nya
vägvisaren» med karta. Detta framgår däraf, att han på ett ställe
anmärker en liten ofullständighet i denna. Någon svensk specialkarta
öfver Skåne fanns då ej ännu utgifven. När Linné utgaf sin
Skånska resa år 1751, medföljde en sådan karta, den första svenska
öfver Skåne. Äfven för denna hade han öfverdirektören Jakob
Fag-got att tacka, hvilken, säger Linné, af nit för vetenskaper, af
kärlek för sina landsmän och af gammal vänskap för mig henne
aftagit. Men detta hade skett först efter resans fullbordande. Det
ser man bland annat däraf, att Linné och kartan ha olika
uppgifter om Helgeåns lopp; båda för resten oriktiga. Kartan låter
Hel-geån komma från Finjasjön i Skåne och sakna hvarje förbindelse
med Småland; Linné säger, att Helgeån löper från Växjö till
Kristianstad (Skånska resan sid. 62). De kunnigaste på den tiden hade
ej reda på de labyrintiska vattenförgreningarna i sydvästra Småland
och nordöstra Skåne. Den första landskapskartan öfver Skåne, som
graverats i Sverige och särskildt utgifvits, är af år 1752. På denna
resa fortsatte Linné alla de observationer, som förut sysselsatt
honom, och han finner af nya rön bekräftelse på sina förut gjorda
slutledningar eller i enskilda fall rättelser eller nya uppslag. Mer
än förut uppmärksammar han i detta bördiga landskap åkerbru-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
