Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Linnés Svenska resor, af Isak Fehr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINNES SVENSKA RESOR. 249
Gottland. Genom Linnés resor blef det en modesak att resa i
Sverige och utgifva böcker därom. En anonym författare lät 1762
trycka ett Bref till N** med svar på den förfrågan, hvad vid ett
landskaps beskrifning bör iakttagas. Han finner de flesta utkomna
beskrifningar synnerligen underhaltiga. Han undantager därifrån
Hårlemans, Linnæi och några andras dagböcker öfver sina resor.
»Annat botemedel emot den oss förestående syndaflod af rapsodier
och dagböcker lärer ej kunna uppgifvas än att någon skicklig penna
utgifver en plan, hvarefter de kunna utarbeta sina beskrifningar, som
därmed vilja hädanefter betjäna allmänheten.» Så medryckande
verkade Linnés föredöme på hans samtid. En af de mest värderade
af svenska landskapsskildrare efter Linné, nämligen Abraham
Hulphers, har tagit Linnés resor till förebild. Men äfven hans berömda
skildringar kunna i geografiskt intresse ingalunda mäta sig med
Linnés. För Hulphers liksom för de flesta svenska landskapsskildrarna
under senare hälften af lyoo-talet fick det biografiska och
historiskt-antikvariska elementet åter en stark öfvervikt.
Men, som redan här och där framskymtat, inskränker sig
Linnés betydelse för den geografiska forskningen ej till hans svenska
resor. Hans apostlar, naturforskningens pioniärer, drogo ut till
främmande land och utgåfvo själfva eller fingo genom Linnés försorg sina
verklighetsskildringar utgifna. Det var en stor skara af
upptäcktsresande, som då utgingo från vårt land. Och alla drefvos af den
entusiasm, som Linné tändt. Det är ett helt kapitel för sig, som
nu ej kan framställas. Det finnes skrifvet i prof. Fries böcker om
Linné.
Blott ännu ett genialiskt uppslag af Linné anser jag mig böra
nämna. Det har för detta sällskap framställts af prof. Retzius: Linné
har giort det första försök till en vetenskaplig indelning af
människosläktet i raser.
Under sina svenska resor hade Linné, som han säger i sina
»Egenhändiga anteckningar om sig själf», hållit journal i geografien.
Af denna journal, d. v. s. hans Resor, framgår, att han om
geografien haft samma sunda uppfattning som om botaniken, om hvilken
han säger: Om man sätter botaniken uti minne af några namn,
såsom de gamle gjort, är den ej värd att läras.
Då i våra dagar svenska vetenskapsmän och turister utforska
vårt lands forntid och nutid grundligare än någonsin förut, och
svenska konstnärer i ord och bild känsligt och verklighetstroget spegla
dess skiftande drag, har jag trott det vara af intresse att se hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
