Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Topografiska studier i Stockholmstrakten, af Adolf Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 ADOLF LARSSON.
Genom de ost-västliga dalströken sammanhänga Stockholmstraktens
dalsystem med några af de öfriga stora sprickområdena i landet.1
Såsom en direkt fortsättning af de stora förkastningar, som betingat
Hjälmarens och Mälarens uppkomst, gar nämligen- den stora
förkastningslinjen förbi Ekeröns södra ände in till Stockholm. Där bildar
den norra sidan af de kända Södra bergen och fortsätter sedan
utefter segelleden i Saltsjön, delvis i nordostlig riktning, begränsande
norra kusten af Ormingelandet å Värmdön. Mycket vackert
utbildad, bidrager den i icke ringa mån till den karakteristiska
skönheten af inloppen till Stockholm, såväl från öster som från väster.
Farleden Uppsala-Stockholm följer en dal från NV, hvilken
efter utseendet att döma är en förkastning. Vid Fågelons östra ände
korsar den den nyssnämnda stora förkastningslinjen och
sammanhänger vid Hägersten med den fyra mil långa, nästan rätliniga
förkastningsdal, som därifrån i rakt ostlig riktning kan följas ända bort
till östra sidan af Värmdön. Denna är till allra största delen fylld
af vatten. Vid Hägersten är dalen tämligen vid, och en rätlinig
förlängning af dess öfriga sträckning kan spåras ända bort mot
villastaden Friclhem. Från Hägersten gar den rakt mot öster till
Årstaviken, dit den framkommer strax S om Liljeholmens station.
Härifrån upptages den af Årstaviken fram till Skanstull, där den
öfvertväras af den stora Stockholmsåsen. Vid Liljeholmen
sammanlöpa med dalen från Hägersten tvenne andra markerade dalgångar,
nämligen den, som från Ulfsunda leder mellan Stora och Lilla
Essingen förbi Långholmen och Hornstull och utgör Arstavikens inlopp,
samt den särdeles skarpa dalen från Vinterviken öfver kärret
Långsjön och sjön Trekanten.
På andra sidan åsen upptages dalen till större delen af
Hammarbysjön. Endast södra sidan utgöres af en mycket låg och sänk
landremsa. Äfven här sker en delning, så att dalen genom tvenne smala
sprickdälder, Danviken och Svindelsviken, sammanhänger med
segelleden. Öfver det lågländta partiet vid Sikla och Nacka, hvilket
delvis upptages af det smala sundet Långsjön, utträder dalen i
Järla-sjön, som är mycket vackert utbildad med sin höga och raka södra
strand. Vid Dufnäs station tränger dalen starkt ihop sig för att
åter vidga sig mot öster, där den bildar Dufnäsviken och
Lännersta-sundet. Vid passagen öfver det s. k. Moranedet öster om detta
sistnämnda kan man iakttaga dalens smalaste parti, i det att den
Jfr De Geer, Stockholmstraktens geologi, sid. 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
