Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ekonomisk geografi, af M. Marcus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EKONOMISK GEOGRAFI. 359
som har till föremål trafikens väsen och former, ehuru hithörande
arbeten ofta äro bemängda med alltför mycket från andra
vetenskaper, främst socialekonomiken, hämtadt material. Kohl, Hahn,
Cotta, Jansen, Richthofen, Schaler, Hettner äro här de förnämsta
namnen. Den sistnämnde har gifvit en utmärkt framställning af
trafikgeografiens föremål och ställning1 och särskildt betonat betydelsen
af trafikens art. Ett ganska stort intresse har också sammanhanget
mellan kusternas fysiska karaktär och ekonomiska värde tillvunnit
sig (Hahn, Krummel, Penck, Richter), och vi äga arbeten öfver
världens förnämsta hamnar (Dorn, Juifs) och oceaner (Eckert). Vidare
förtjäna nämnas monografier öfver en del viktiga kulturväxter, såsom
kaffe (Fuchs, Nicolai), té (Bietrix), sockerröret (Suck), bomull, ull och
ris (Oppel), guttaperka (Clouth, Henriques, Obach), dadelpalmen och
oljeträdet (Fischer), öfver de ekonomiskt betydelsefulla djuren i
allmänhet (Müller), husdjuren (Hahn), kamelen (Lehmann), renen (Brauer)2.
Först på allra sista tiden ha försök gjorts att sammanfoga den
ekonomiska geografiens element till ett enhetligt system af
vetenskaplig genomarbetning och begränsning. De arbeten, som under
namn af »Handelsgeografi» dittills ensamt representerat ett samladt
vetande af hithörande art, ha nämligen i intet afseende kunnat göra
anspråk på vetenskapligt värde. De ha utgifvits som läroböcker för
handelsinstitut och ha väl här i någon mån fyllt sitt ändamål att
ge lärjungen en ungefärlig uppfattning af, hvilka näringar som
förekommit i hvarje särskildt land, dettas viktigaste handelsplatser och
industriorter, siffrorna för dess import och export, dess produktion och
trafik. Men af en geografisk genomarbetning af ämnet har denna
mycket talrika klass af arbeten ej haft att uppvisa många drag. Det
har främst varit en statistisk handbok, som lämnat upplysning om
de ekonomiska förhållandena inom olika delar af världen på ett ofta
ganska klart och ganska fullständigt sätt, men som endast i ringa
utsträckning med stöd af hela detta siffermaterial gjort försök till
åtminstone en enhetlig statistisk bild, genom uppställande och
genomförande af lämpliga paralleller. Den behållning, studier af dylika
arbeten gifvit, måste sålunda ur geografisk synpunkt betecknas som
ytterligt ringa. Typen för dessa handelsgeografier äro t. ex. Egli-
1 I Geogr. Zeitschrift 3, sid. 625 ff. och 694 ff.
2 Detta är naturligtvis endast korta antydningar och gör inga som helst anspråk
på fullständighet. Bland svenska arbeten af hithörande art förtjäna nämnas t. ex. Ahlenius,
Kaffe, té och rörsocker i Ymer 1903; Heimer, Petroleum- och jordvaxförekomsten i
östra Galizien, Ymer 1904; Högbom, Om norra Sverige ss. jordbruksland, Ymer 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
