Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Klarälfven och dess dalgång, af Sten De Geer (Tafla 2)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KLARÄLFVEN OCH DESS DALGÅNG. 413
Dalsträckan Brattmobron-Vingängsjön :
o 20
419 5 9 30 20 o 47
Som trafikled har Klarälfven en tvåfaldig betydelse. Dels
flottas timmer i stor skala, hvarigenom älfven kommer att
ombesörja Älfdalens utförsel, och dels trafikeras den af en ångbåt, som
bland annat inför kolonialvaror och fabriksartiklar. Den segelbara
sträckan når från Edebäck ända upp till Vingängsjön. Det är dock
endast under sommaren och då ej alltför lågt vattenstånd är
rådande, som båten kan uppehålla sina turer. Den måste hålla sig
i älfvens ofvan omnämnda djupränna och kan därför i regeln blott
lägga till på näsens nordsidor.
I Älfdalens samfärdsel spelar äfven landsvägen en viktig roll,
särskildt för persontrafiken. Man har lagt den nere på den jämna
dalbottnen, och endast på de ställen, där älfven trycker sig tätt
intill den branta sluttningen, nödgas vägen stiga upp på
terrassplanet, såsom vid krök 16 Ö, för att strax åter sänka sig ned till
nästa näs. Man får sålunda i regeln en uppförs- och en
utförsbacke för hvarje al f krök.
Från Norra Finnskoga fortsätter en ny väg mot norr till Trysil
i Norge, och öfver Brattmobron gar numera den mycket använda
landsvägen mot väster till Flisens järnvägsstation vid Glommen.
Afståndet dit är omkring fem mil eller blott hälften så stort som
till Edebäcks station. En god del af Dalby och Finnskoga
socknars omsättning gar därför öfver Norge.
Man har redan umgåtts med tanken på att bygga en järnväg
från Edebäck och upp genom dalen, hvarigenom ett ytterligare
ekonomiskt uppsving skulle möjliggöras och på samma gång dessa
aflägsna bygder knytas närmare till det öfriga Sverige. Kanske
kommer en dylik längdbana att bli den icke minst viktiga följden
af den planerade stora inlandsbanans framdragande tvärs öfver
Älfdalen.
För närvarande slutar Värmlands järnvägsnät vid Edebäck.
Här må blott erinras om den nyligen fullbordade smalspåriga
banan Edebäck-Råda-Munkfors-Deje-Forshaga-Karlstad, som
följer älfven på östra sidan. Landsvägsnätet blir i denna sydligare
del af landskapet allt tätare, och ofta löpa vägar på båda sidor
om älfven, som äfven här på vissa sträckor är segelbar.
Större orter träffas först söder om Edebäck vid några af
älfvens forsar och fall. Jämte fabriksbyarna vid Råda och Deje mär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
