Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etnologiska föreningen i Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETNOLOGISKA FÖRENINGEN I LDND. 429
lager af ungefär i m. mäktighet, därunder en 0,6 m. mäktig
kalk-haltig gyttja samt underst lera. I denna fanns hornet på ett djup af 0,4
m. Docenten O. Gertz har närmare undersökt de till kommissionen
insända profven och har därom meddelat bl. a. följande: det understa
lagret, i hvilket renhornet låg, är en lerblandad gyttja af arktisk ålder,
tillhörande Dryas-zonen. Den öfverlagrande kalkhaltiga gyttjan innehåller
talrika växtfossil och sötvattensmollusker samt tillhör åtminstone delvis
asp-zonen. (Kommissionens bref, n:r 37, 38 och 44, fyndb. n:r ii.)
18. Fil. kand. B. Schnittger meddelade, att folkskoleläraren J. P.
SÖDERLTNG, Skurup, innehade en del ben jämte horn af kronhjort, funna
i en torfmosse i Skurup. På anmodan öfversände hr Söderling till
kommissionen benen jämte närmare redogörelse för fyndet. Detta utgjordes
af två 6-taggiga, något skadade horn jämte delar af kraniet, diverse
ex-tremitetben, kotor och refben, allt härrörande från samma djur.
Torfmossen ligger på Hytteberga bys ägor, med sin västra kant 2 km. ONO
om Skurups station. Skelettdelarna hade funnits i mossens understa lager
i den s. k. lefvertorfven. D:r K. Kjellmark, som under sommaren
besökt platsen, har uppgifvit följande lagerserie: öfverst torf 0,8 m.,
stubblager (al och björk) 0,2 m., gyttja 0,88 m., gyttja med snäckor 0,6 m.,
underst hvarfvig lera. Gyttjelagret under stubblagret kallas af folket
»hjortlagret», emedan ben och horn af hjort flerstädes påträffats i
mossen. Enligt hrr Söderling och Kjellmark hafva följande fynd gjorts i
denna mosse: tre benharpuner (den ena under sommaren funnen af d:r
Kjellmark), en pärla af bärnsten, ett större bämstemstycke, en spjutspets af
flinta samt några flintspån. En mängd djurben af skilda slag hafva
äfvenledes iakttagits, så t. ex. sommaren 1905 ben enligt uppgift härrörande
från rådjur, kronhjort, svin och någon större fågel; dock tillvaratogos inga.
Enligt d:r Kjellmark, som undersökt den plats i mossen, där dessa ben
skulle hafva anträffats, utskjuter från mossens södra, branta kant en i m.
hög, 2 m. bred och 5 m. lång bank, från hvilken torf- och stubblagret
samt gyttjelagret bortförts, så att endast svämleran fanns kvar, hvilande
på den hvarfviga leran. På krönet af banken utbredde sig dock ett
högst 2 dm. mäktigt lager af multnad torf, innehållande i bottnen kol
och stora bränder. I detta skikt, som fore torftäkten utgjorde
stubblagret, sades den ofvan omtalade stora mängden af ben hafva
förekommit. (Kommissionens bref, n:r 39, 40, 41 och 43 samt fyndb. n:r 12).
Förutom här ofvan nämnda fynd hafva till kommissionen ingått
flera uppgifter angående fynd af enstaka djurben (häst, ko, svin o. s. v.)
funna på och i torfmossar.
På sammanträde i april beslöt Föreningen efter förslag af
kommissionen att under sommaren föranstalta en specialundersökning af någon
lämplig torfmosse. Utförandet häraf uppdrogs åt amanuensen N. Rosén.
Kommissionen ansåg, att man i första hand borde tillse, huruvida
Amos-sen i St. Slågarps s:n vore tillgänglig. Denna mosse står vanligen under
vatten, dock låter Trelleborgs sockerbruk någon gång uttappa densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
