Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till slut må yttras några ord om landets och dess invånares
framtid. I motsats till så många andra naturfolk, som kommit i
beröring med civilisationen, visa kaffrema inga tecken till aftagande eller
degeneration utan snarare motsatsen. I Natal finnas nu mot iooooo
hvita omkring 900000 kaffrer.
Detta måste till stor del tillskrifvas det absoluta rusdrycksförbud,
som engelsmännen infort. Kaffern saknar fullständigt måttlighet. Då
joallan är bryggd, kalasas det, såsom förut nämnts, tills den är slut,
likaså om han kommer öfver spritvaror.
Trots kafferbefolkningens talrikhet är det emellertid ytterligt
svårt att få tillräcklig arbetskraft, särskildt för industriella företag.
Såsom framgick af äktenskapssederna, arbetar kaffern i
allmänhet i de hvitas tjänst endast så länge, tills han hunnit samla
tillräckligt för att köpa sig en hustru och en del boskap, eller annars under
någon kortare tid på året i och för skattens erläggande.
För öfrigt sitter han nöjd i sin kraal, röker sin pipa, dricker
sin joalla, vaktar boskapen samt går då och då ut på jakt. Därför
ha importerats kulier från Indien för arbete i socker-, kaffe- och
bomullsplantagen och kineser i grufvorna, 1902 omkring 75 000 kulier.
Denna svårighet att fa arbetskraft verkar hämmande på det
ekonomiska lifvet, och för närvarande har kolonien mycket dåliga
finanser. Landet är otvifvelaktigt för litet för att ha en så dyrbar
regeringsapparat med guvernör och lagstiftande församling. I närvarande
stund finnas lika många af staten aflönade ämbets- och tjänstemän
som antalet farmare, nämligen tre tusen och några hundra.
För att hjälpa upp finanserna och samtidigt tvinga kaffrerna till
arbete tillgrep man då på nyåret 1905 den olyckliga utvägen att
pålägga en ny skatt. Förut uttaxerades 14 sh. pr hydda, och då en kaffer
har en hydda för hvar hustru samt hustrurna samtidigt representera
arbetskraft, var detta en direkt proportionell beskattning. Nu skulle
äfven de yngre ogifta männen betala en viss skatt pr individ.
Uppror blef följden häraf.
Den enda lösningen af den finansiella frågan vore, enligt mitt
förmenande, en centralisation i styrelsen, d. v. s. upprättandet af ett
slags Sydafrikas förenta stater. Sålunda skulle Cecil Rhodes
storartade framtidsdröm gå i fullbordan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
