Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hit kunna vi exempelvis räkna Mackenzie eskimåernas trähus.
Såsom bekant, äro eskimåernas vinterhus, oafsedt snöhusen, som hafva
en mera tillfällig karaktär, till största delen byggda af sten. Endast
taket, som mest bildas af trästänger, öfvertäckta med skinn och torf,
utgör härifrån ett undantag. I drifvedsrika trakter, såsom
öst-och Västgrönland, göras husen ganska stora och afses för flera
familjer, i Smiths sund-trakten och på de högarktiska öarna träffas
vanligen små vinterhus. Skälet till sistnämnda förhållande torde
vara svårigheten att därstädes skaffa tillräckligt långt trä till
takresningar, ja detta material måste till och med ofta ersättas af
hval-ben. Mackenzie-eskimåerna bo däremot i närheten af skogsgränsen
och hafva dessutom genom den drifvedsrika Mackenzie-floden riklig
tillgång på virke, hvarför de kunna bestå sig den lyxen att uppföra
sina hus helt och hållet af trä. Dessa blifva därför af en annan
typ än de vanliga mest af sten uppförda eskimåboningarna.
Genom skogstillgången samt de goda tillfällen till fångst, som såväl
hafvet som Mackenzie-floden erbjuda, torde Mackenzie-eskimåerna
få räknas till de bäst lottade eskimåstammarna.
De i sydligaste Alaska och på ön Kadjak boende eskimåerna
använda förutom kajak och umiak äfven ett tredje slags farkost,
nämligen s. k. bajdarer, hvilka äro beskaffade ungefar såsom
ka-jaker men hafva tvenne eller undantagsvis trenne sitthål. Dylika
bajdarer användas ännu mera af aleuterna, ett folk som anses
mycket nära besläktadt med eskimåerna. Såväl de Aleutiska öarna
som Alaskas sydkust ligga alldeles utan skydd för Pacifikoceanen
samt tillfrysa med anledning af det sydliga läget aldrig, och det
torde vara af denna anledning, som därstädes en något stadigare
kajaktyp utvecklats än vid de jämförelsevis små och ofta af drifis
skyddade arktiska hafsbäckenen.
Åtskilliga andra exempel skulle kunna anföras därpå, huru
eskimåkulturen åtminstone i vissa detaljer i någon mån varierar
från trakt till trakt inom det väldiga område, där den bildar
människosläktets utpost mot den arktiska ödemarken. Dessa variationer
äro dock uppenbarligen mest beroende på olikheter i
naturförhållandena, såsom i luftens medeltemperatur, tillgången på virke o. d. Om
man bortser från dessa af växlande yttre omständigheter beroende
variationer, måste emellertid eskimåkulturen, i betraktande af
områdets stora utsträckning, anses såsom alldeles ovanligt likformig.
Fångstmetoder, farkoster, klädedräkt äro hos eskimåerna öfverallt
påfallande lika. Detsamma gäller äfven språket, ett förhållande
Ymer 1907. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
