Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karakteristiska.1 En annan märkvärdig likhet är att barn såväl af
eskimåer som af japaner hafva i korsryggen en blå fläck.2 En
liknande fläck lär dock äfven vara påvisad hos kineser, javaneser,
koreaner och hawajaner.8 Det omnämnes icke i litteraturen, att denna
egendomlighet skulle förekomma hos indianbarnen i Nordamerika,
hvarför det ligger nära till hands att antaga, att den därstädes skulle
saknas, ett antagande som dock torde tarfva bekräftelse.
Människosläktets uppkomst och Amerikas prehistoriska
befolkande.
Troligtvis har människosläktet icke uppstått i den Nya världen
utan i den Gamla, och den förra skulle sålunda ha befolkats genom
inflyttning från den senare. Frågan om eskimåernas härkomst kan
sålunda lämpligen ställas i samband med frågan om, huru Amerika
befolkades.
Det är väl troligt, att människosläktet fylogenetiskt utvecklats
ur de antropoida aporna. Dessa äro hittills icke funna på den
amerikanska kontinenten, hvarken i fossilt eller lefvande tillstånd.
Redan under midten af tertiärtiden uppträdde emellertid flera släkten
af dem i Ostindien samt södra och mellersta Europa och måhända
äfven i andra delar af Gamla världen, som ännu ej blifvit
tillräckligt noggrannt paleontologiskt undersökta. I nutiden förekomma
fyra släkten människoliknande apor, nämligen gorillor, schimpanser,
orangutanger samt gibbon-arter. De två första släktena träffas inom
västra delarna af det tropiska Afrika, orangutangerna på Sumatra
och Bornéo samt gibboner på de ostindiska halföarna och
Sunda-öarna. De antropoida aporna tillhöra sålunda nu Gamla världens
tropiska trakter men förekommo under tertiärtidens midt äfven i
mellersta och södra Europa, som då hade ett varmare klimat än nu.
Teorien för människosläktets uppkomst ur de högst stående
aporna har vunnit ett kraftigt stöd genom fyndet af en mellan apa
och människa stående öfvergångsform, benämnd Pithecanthropus
erectus, i sentertiära lager på Java.
Denna teori vinner ännu mera i sannolikhet därigenom, att man * *
1 Sören Hansen, Bidrag til Vestgrönländernes Anthropologi. — Meddelelser om
Grönland, Hefte 7 (1893), sid. 194.
* Därsammastädes, sid. 237.
* H. T. S teensby, Om Eskimokulturens Oprindelse, sid. 19. Kjöbenhavn 1905.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
