Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I Norri. saml., s. 257, har jag som hem-namn i landskapet
fattat: Lem i Ofvansjö, Lemm 1542; två byar Se, den ena i nämnda
socken, den andra i Fernebo, båda skrifna See 1540,43, samt Gryt
i Fernebo, Gritte 1540. Om dessa yttrar prof. Läffler, anf. st., s.
37, att näppeligen något mera än ett, nämligen Lem, kan anses
säkert. Till stöd för vår tolkning af Se hänvisa vi på den senare
funna skrifningen Seä 1542 af båda namnen, hvilken synes oss visa,
att de uttalats med två vokaler, ett minne af ett äldre *Seem.
Dock har Thulin, anf. st., s. 104, i ett originalbref från år 1379.
Enligt Rosenbergs Geogr. handlexikon är namnet fullkomligt
enastående. I Norge förekommer också sær, sjö, sällan osammansatt.
I landskapet ha vi flera sammansättningar däraf, t. ex. Säby 1542
i Ockelbo. — Af det tredje namnet har Thulin, anf. st., s. 105,
formen (in) Gryto 1443, helt visst ett äldre *Grytom < Grytem.
Exempel på m:ets vacklan i slutet af namn erbjuder det hos
Thulin, anf. st., s. 10 och s. 11, förekommande in Hvem, men i Hven
1443. — Andra namn, som kunna tänkas innehålla hem, äro: Fogle
i Fernebo, Ffogla 1543, Fughla 1403; i Fuglaom 1379, Thulin, anf.
st., s. 104, tydligen svarande emot ett norskt *Fugleimry jfr Rygh
IV. 2 : 290 och XIV : 377, och Nässja i samma socken, Nässij 1542,
* Nœsiom 1379, Thulin, anf. st., s. 104. Neseimr är en vanlig
sammansättning i Norge, Rygh, Inl., s. 69; där får man ock veta,
att näs, osammansatt, mest förekommer i ental.
Vin-namnen torde icke heller saknas i detta landskap. Såsom
första led torde vin ingå i namnet på en äng Vinön (en ö i
Dal-älfven?) in Winö 1443, Thulin, s. 104 och 38.
Gäfle stads namn lär ock få sin naturliga förklaring genom att
hänföra det till detta ord. En anteckning, Thulin, anf. st., s. 457,
omnämner, att en gammal by, Gefle vid nampn, af forna tider
legat bredevid Gafvelbroon ett stycke ifrån det ställe, där nu staden
Gäfle står. I tryck ha vi sett namnet förklaradt såsom = at gafli
på näset. Men huru skall man då förklara omljudet? I oss
tillgängliga afskrifter af medeltidshandlingar med stadens namn finnes
detta alltid moderniseradt. Äldsta säkra former utom Gœfle borgare
1502 är Gefla borgare 1531, 42, (Per Fattmakare i) Geffla 1542.
Namnet är helt visst identiskt med ett ofta förekommande norskt
Geflin 1336, Rygh XIV : 146, d. v. s. gafl (framskjutande fjäll eller
berg) -f vin. Af detta gajl har ån fatt namn, och sedan har detta
+ vin gifvit byns och stadens namn. För intresserade i trakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
