Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och fisket i följd däraf ända till sista tiden varit mycket gifvande.1 *
De här befintliga hällristningarna, antydande både laxfiske och
älg-fangst, torde vara minnen af sådana besök. Det är ock i socknen
närmast nedanföre, som de öfversta stad- och vin-namnen liksom
ock den öfversta grafhögen äro till finnandes. Af de besökande
främlingarna torde en och annan hafva pröfvat på en öfvervintring
i de tillfälliga bostäder, som de antagligen haft på sina fiskeplatser,
och till slut blifvit där bofasta. Något liknande skedde på
1500-talet. Flera fiskare från Gästrikland, som idkade strömmingsfiske
vid Ångermanlands kust, funno det nämligen fördelaktigare att köpa
sig hemman i landskapet och slå sig ned där som bönder.3
Från detta kulturcentrum i Medelpad och Ångermanland
ut-gingo, enligt Montelius, kolonister till de angränsande landskapen.
I Ångermanlands nordligaste socknar, Grundsunda och Nordmaling,
saknas de här behandlade namnen, hvarigenom dessa bygder
framstå såsom unga. Men norr därom finna vi åter minnen af
urgammal kolonisation. Strax söder om Ume älf och ett stycke ifrån
kusten träffa vi på Sveriges nordligaste stad-namn, Bästa, och litet
högre upp vid samma älf i Vännäs* vin-namnet Bran. Vid kusten
längre norrut finnas Sevare, nuv. Sävar, och Ratan, d. v. s.
Sävar-hem (Sjö-hem) och Rat-vin. Strax norr om Byske älf råka vi på
namnet Tårne = (fä-) tå + hem och Kintingebäck, n. v. Kinnbäck,
d. v. s. en afledning på -inge. Litet norr härom finnes i Nysätra
Gunsmarks by nära kustens landsväg, Gudensmark 1539, 43* 59»
det sista året äfven Gånsmarch. Med öfvergifvande af vår tidigare
härledning från mansnamnet Gudmund se vi nu här en motsvarig-
1 E. M. Ström, Ångermanland, öfversatt af E. Modin, Härnösand 1905, omtalar
(s. 25) ett ställe i forsen, hvarest den med håf försedde fiskaren en gång med ett
httf-vande kunnat uppdraga ända till 15 laxar.
* Så upptages i fogderäkenskaperna för år 1560 under I.ugnvik i Bjärtrå: »Hans
Ersson i Gefle», som hade 81/4 sädesland; och två år senare bötfalldes på tinget i
Torsåker »Nils ( »sson i Delånger, en Gefle-dräng», för det han i Nordingrå stulit två
s kota r.
Eolksägnen sätter ock ortens bebyggande i samband med fiskefärder till
Nämndforsen. I gamla tider kommo, säger man, långväga fiskare roende sina båtar uppför
älfven. Men där byn Tängsta nu är — denna ligger snedt emot det ofvannämnda
Rösta och är jämte detta den högsta by i Norra ådalen, som har namn på -stad —
kunde de för den strida strömmen ej ro längre. De skilda båtlagen stego då i land,
hvarvid det ena sällskapet frågade det andra : »Va tänk «lu star- (Hvart ämnar du dig?)
Och däraf fick stället namnet Tängsta.
3 Noreen har, anf. st., s. 115, tolkat detta namn Vännäs såsom innehållande vin,
men formen Vendeurs 1539. 43 tillåter ej en sådan tydning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
