Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endast ha en like i storlek: den s. k. Kônigshügel vid Seddin i
nordvästra Brandenburg, hvilken vid en för några år sedan utförd
genom-gräfhing visade sig innesluta en rik graf från den yngre bronsåldern.
Hvilken tid den stora norska högen tillhör, vet man ej, då en för många
år sedan af Lorange företagen försöksgräfning ej ledde till något upp
lysande resultat.
Af stort värde äro de fyndkartor öfver södra Norge (t. o. m.
Trönde-lagen), som åtfölja arbetet och som visa bygdens utsträckning under
stenåldern, bronsåldern, äldre och yngre järnåldern. Det är under alla
dessa perioder särskildt två områden, trakten kring Kristianiafjorden samt
Jæderen, som utgöra de rikaste hufvudbygdema. Dock gå redan
sten-åldersfynden långt upp i dalförena, stundom ända »till fjälls», liksom de
mot norr gå oväntadt långt Först under vikingatiden är dock
befolkningen mera likformigt spridd öfver alla bygder. Kartorna äro
upprättade af prof. Rygh, som alltid speciellt intresserade sig för fyndstatistik,
och äro efter hans död kompletterade af amanuensen Morch.
I sitt slutkapitel redogör prof. Gustafson för den förträffliga
lagstiftning till fornminnenas vård. som Norge nu ändtligen fått. Det är
ett rätt egendomligt sammanträffande, att denna lag, som utfärdades den
13 juli 1905 af interimsregeringen under brinnande unionskris, till stor
del är kopierad på den svenska förordningen angående fornminnens
fredande och bevarande. I några fall är den t. 0. m. betydligt strängare
än denna: löterna för fornminnens rubbande kunna uppgå till 5 000 kr.
(hos oss 5001), alla fornfynd, ej blott de af guld och silfver, skola
hom-bjudas, och utförsel af fomsaker är absolut förbjuden. Däremot medger
den norska Ingen jordägaren andel i fyndlösen. O. A.
O. Schlütek, Die Ziele àer Géographie des Menschen. München und
Berlin 1906. 64 sidor.
I första häftet af denna tidskrift för förlidet år lämnade prof K.
Ahlenius en redogörelse för »Friedrich Ratzels antropogeografiska
lärobyggnad» och påpekade bl. a., att, »medan det för den fysiska geografien
redan förut fanns en i det väsentliga pröfvad metodik, fattades en sådan
för den nya vetenskapen och måste skapas samtidigt med
innehållet» Det är under sådana förhållanden naturligt, att åtskilliga kritiska
undersökningar öfver antropogeografiens mål och medel under senare år
sett dagen samt att modifieringar af Ratzels uppfattning i flera afseenden
och på flera håll blifvit försökta. Ett beaktansvärdt bidrag till
belysningen af hithörande frågor torde dr Schlüters ofvan angifna uppsats
utgöra. Ä
Författaren, som är docent i geografi vid Berlins universitet, har
genom flera tidigare antropogeografiska undersökningar gjort sig känd
och erkänd bland de för sådana forskningar intresserade. Hans största
arbete, »Die Siedelungen im nordöstlichen Thüringen. Ein Beispiel für
die Behandlung siedelungsgeographischer Fragen» (Berlin 1903, 453 sid.,
6 kartor), må här anföras, enär det visar, hur den praktiska tillämpningen
af åtskilliga af författarens nedan refererade idéer utfaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
