Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad angår nederbördsförhållandena, har jag ansett det lämpligt
att utsträcka undersökningen åtskilligt utöfver de år, för hvilka de
afrinnande vattenmängderna äro kända, liksom också äfven till Ätrans
och Viskans flodområden, ehuru de motsvarande afrinningsvärdena
saknas.
Den inom de olika områdena fallande nederbörden är alltså
bestämd för samtliga de fyra sydvästsvenska flodområdena och för
hela den tid, under hvilken observationer från ett större antal
stationer funnits att tillgå, d. v. s. för tiden efter år 1880. För flera
hydrografiska frågor har nämligen utan tvifvel en dylik kännedom
om nederbördsförhållandena, framför allt om den ger en
någorlunda säker föreställning om de olika månadernas nederbörd, stor
betydelse, och detta gäller särskildt, så länge som längre serier af
afrinningsbestämningar saknas. Förekomsten af synnerligen låga
vattenstånd är ju en faktor, som för det industriella
tillgodogörandet af vattenkraften i floderna är af mycket stor vikt, och så länge
dylika längre vattenstånds- och afrinningsobservationer saknas, måste
man använda sig af nederbördsobservationerna för att sluta sig till
den grad af sannolikhet, hvarmed dylika låga vattenstånd uppträda.
Därvidlag är naturligtvis väl att märka, att den årliga
nederbörds-summan spelar endast en obetydlig roll, ty ett år kan mycket väl
ha låg nederbörd, utan att därför vattenståndet behöfver blifva
mycket lågt, och tvärtom kan ett år med hög nederbörd ha ett
mycket lågt vattenstånd. Därvid kommer det framför allt an
på nederbördens fördelning och äfven på de mer eller mindre
gynnsamma afrinningsbetingelserna, hvilka åter kunna bero på de
föregående åren. Dessa omständigheter torde alltså försvara
utsträckandet af nederbördsberäkningarna till så lång period som möjligt.
Hvad angår deras utsträckande till Ätrans och Viskans
flodområden, sammanhänger detta med de möjligheter, man bör hafva, att, då
fråga är om så likartade områden, ur kännedomen om
förhållandet mellan nederbörd och afrinning inom ett område, tillämpa detta
förhållande äfven på de öfriga och således, då man känner
nederbörden, erhålla praktiskt användbara siffror äfven på deras
afrinnings-förhållanden.
Nederbörden i de sydvästsvenska flodområdena.
För nederbördens beräkning har jag användt de värden å
må-nadsnederbörden, som från ett stort antal stationer publiceras i den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
