Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här ser man emellertid, hurusom det ena årets inflytande på
det efterföljande emellanåt är så stort, att förhållandena blifva helt
och hållet motsatta de vanliga. Detta framträder särskildt, om man
jämför nederbörden och afrinningen det lågvärdiga året 1901 med
de närliggande. Afrinningskoefflcienten når för Lagan detta år sitt
största värde (65 %), ehuru nederbörden är minst (520 mm.), och äfven
för Nissan har afrinningskoefflcienten ett mycket högt värde (66 % ).
Det föregående året däremot med de höga nederbördssiffrorna
749 för Lagans område och 883 för Nissans hade afrinni ngsprocen tern a
57 och 64, således för båda områdena mycket lägre värden än år
1901, ehuru nederbörden var betydligt större. Och år 1902, då
nederbörden inom Lagans område var 560 mm., således alljämt låg,
afrann af densamma 54 X, under det att inom Nissans område med
en nederbörd af 644 mm. afrinningskoefflcienten var 63 X.
Orsaken ligger tydligen däri, att under vintern och våren 1901 afrann
vatten, som föregående år fallit. Då nu nederbörden detta år var
mycket liten, kommer den afrinning, som motsvarar densamma,
ökad med det vatten, som svarar mot en del af nederbörden
föregående år, att blifva en relativt stor kvantitet och
afrinningskoeffi-cienten därför att fa ett högt värde. Aret förut är det däremot
ganska lågt, beroende därpå, att en del af det mot nederbörden
svarande vattnet afrinner först nästa år och full ersättning härför
ej erhållits från föregående års nederbörd. Under år 1901 har
äfven inom flodområdena i sjöar eller såsom grundvatten
magasi-neradt vatten tagits i anspråk för flodens afrinningsbehof, hvarför
år 1902 erhåller en låg afrinningskoefficient, emedan det under
föregående år konsumerade magasinerade vattnet återställes. Man
finner, att denna differens mellan koefficienterna för åren 1900—
1901 är mycket mera utpräglad inom Lagans flodområde än inom
Nissans. Detta torde bero på den långsammare afrinningen och de större
magasineringsmöjligheterna inom det förra flodområdet. Därigenom
kommer mera af 1900 års vatten att afrinna först år 1901 och
mera af magasineradt vatten att stå till buds detta år. Då sjöarna
därvidlag liksom äfven för afrinningsförhållandena i öfrigt äro af
vikt, skall deras förekomst härstädes i korthet behandlas.
Ifrågavarande förhållanden äro inom de båda flodområdena
mycket olika. Inom Nissans finnas endast inom de öfre
delarna ett par smärre sjöar, hvilka genomflytas af själfva
hufvud-floden. Längre ned finnas däremot ett par större sjöar, Färgen och
Jällunden, hvilka emellertid äro belägna inom de öfre delarna af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
