Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
månaden med den tid, den direkta afrinningen kan anses taga i
anspråk.
Lagans och Nissans flodområden ha egenskaper, som göra, att
de i viss mån intaga en mellanställning mellan dessa flodtyper.
Snömagasineringen spelar här icke så stor roll, att vatten behöfves
från sommaren, då för öfrigt nederbörden icke torde vara större
än afrinningens och afdunstningens behof krafva. Möjligt är, att
dessa floder ett år mera likna den ena typen, ett annat den andra.
Tab. 18.
Jtinij 1 Juli 1 Aug. Sept.j Okt.j 0 < 1 Dec., i 1 Jan. Febr. 1 jMars 1 j j April ’ Maj År 1
1900— 1901 50 25 *5* 26 33 122 69 200 130 7* 167 124 1 62 i
1 1901 — 1902 29 86 *5* 50 27 22 56 84 325 56 229 5* 5»*
’ 1902— 1903 43 23* 23* 45 35 266 48 93 88 167 104 95 65
! 1903— 1904 44 i6# 16* 1 52 47 *33 1*38 58 49 82 142 87 58
1904— 1905 54 78 *4* 1 22 J 31 43 1 ’ 59 167 122 81 78 189 57
1 Medeltal | 1 42 1 1 30 1 16- ! 38 ! 37 1 1 78 I ’ 65 *°5 lOO ; 90 ! 128 1 95 1 59
Tab. 19.
Juni Juli 1 1 1 Aug. 1 Sept. Ölet. * O < DecJ Jan. Febr. Mars 1 ^ 1 0. : < Maj År
1900— 1901 35 21 i8* 38 53 125 56 179 123 70 160 109 64
1901— 1902 32 83 ii* 35 16 49 57 83 192 76 315 74 58*
j 1902— 1903 49 16* 27 63 51 330 47 87 72 *25 108 124 67
1903— 1904 38 12* 27 73 63 116 i 122 52 67 162 126 9* 65 1
1 1904- 1905 35 8l 12* 20 ; 33 55 1 65 1 *3 100 85 106 243 60 :
Medeltal j 1 : 37 , 24 ’ 20* 49 48 95 61 1 , 92 90 96 |136 109 63 1
Emellertid synas inverkningarna af föregående månader på de
följande vara störst under hösten, så att efter låg sommarnederbörd
afrinningen håller sig låg mycket länge, ofta hela vintern, enär
det angripna magasinerade vattenförrådet måste återställas, och
efter riklig höstnederbörd högt vattenstånd råder hela vintern.
Det kan därför icke vara lämpligt att räkna året från höst till höst.
Vårmånadernas inflytande på de följande månaderna synes icke vara
så stort eller åtminstone mera konstant. Jag har därför här liksom
vid Dalälfven räknat året från snösmältningsperiodens slut, d. v. s.
från juni till maj, och det är så räknade år, som siffrorna i de
nämnda tab. 14—19 afse. Kanske i än högre grad gäller det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
