Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträffande förekomsten af olika finska raser må nämnas, att
den karelska och icke, såsom förut antagits, den savolaxiska, finnes
företrädesvis i Bogen och sträcker sig därifrån ända in i Lekvattnet,
om ock ställvis träffas spår af savolaxisk härstamning. Största
delen af Lekvattnet är emellertid att betrakta såsom savolaxiskt. I
Östmark är sistnämnda typ uppblandad med den tavastländska, i
det att bland de väldiga savolaxhjässorna här och där påträffas en
platt tavastländsk, dock aldrig ren, d. v. s. med öfriga kännetecken
för den tavastländska rasen. I Grue finnskog förekomma typiska
såväl karelare som savolaxare, ställvis med spår af tavastländare, i
Mulltjärn, Boviggen, S. och N. Viggen savolaxare, i Mangen,
Mangsliberg rent karelska typer, däremot i Nyskoga, Flatåsen
och norr öfver starkt blandad ras. Karelska och savolaxiska typer
äro således förhärskande, dels rena och dels blandade med
hvarandra, den tavastländska finnes ingenstädes ren, blott svagt
markerad på några ställen.
I afseende på språket instämmer jag väsentligen i förut gjorda
och i Ymer publicerade iakttagelser; dock synes Wiklunds karta
af år 1902 öfver »Finska språkets utbredning i Värmland och Grue
finnskog» behöfva några rättelser. Redan i Lekvattnet finnes
nämligen ett stort antal finsktalande, i östmark likaså, och på
sistnämnda ställe äfvensom i Mangen och Nyskoga träffades finnar,
som dessutom både läste och skrefvo finska. I Östmark och
Grue finnskog finnas t. o. m. finska boksamlingar. I Mulltjärn
och de båda Viggarna talas så allmänt finska, att man ibland har
svårigheter att reda sig med svenskan. Vid vårt besök i
Sör-viggen förnekade först mor i huset all gemenskap med finskan och
finnarna. Då barnen i stugan böljade att under kif och skrik
draga hvarandra i håret, utdelades mycket stränga hotelser, dock
utan någon som helst verkan. Till sist såg sig gumman ingen
annan råd än att med ett finskt ordsvall c|ämpa de upprörda sinnena,
hvilket genast lyckades. Nu visade det sig, att barnen icke
för-stodo ett ord svenska! T. o. m. den tjutande hunden reagerade
endast för finskt tilltal.
Alla äldre tala finska, kännas vid sin härstamning och
intressera sig för allt dithörande, hvaremot ungdomen, i synnerhet den
manliga, härutinnan visar sig alldeles omöjlig. Folket är ytterst
gästfritt, godmodigt, svårt att få i gång, men ådagalägger, sedan
det intresserats för en sak, stort förstånd och grundlighet.
Finnskogarna äro emellertid numera nästan utdöda på ungt finnfolk, blott
Ym*r 1907. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
