Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur.
Eli F. Heckscher, Till belysning af järnvägarnas betydelse för Sveriges
ekonomiska utveckling. Stockholm 1907. (Akademisk afhandling för fil.
doktorsgraden i Uppsala.)
Ofvannämnda undersökning synes anmälaren vara af så stort intresse
ej blott för nationalekonomen utan för hvarje svensk, som söker bilda sig en
uppfattning om vårt lands materiella utveckling och inre tillstånd, att den
icke i en geografisk tidskrift bör med tystnad förbigås. Dess
hufvud-resultat äro redan tidigare offentliggjorda såsom »nationalekonomisk historik»
i det till statsbanornas 50-årsjubileum utgifna monumentalverket »Statens
järnvägar 1856 — 1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning», men i
partiellt omarbetadt och utvidgadt skick framlägges den nu såsom
gra-dualdisputation.
Så till vida är arbetet ensamstående i litteraturen, som enligt
författarens egen utsago konkreta och vederhäftiga undersökningar af
järnvägarnas inflytande på ett särskildt lands ekonomiska utveckling hittills
ingenstädes förefunnits. Uppgiften är ej heller lättlöst; den förutsätter
grundlig insikt i den faktiska gestaltningen af olika näringsgrenars och
orters utveckling samt kännedom om hela det ekonomiska lifvets verkliga
innebörd och former före och under järnvägarnas tid. För
»kulturgeografen», som studerar en eller annan svensk landsändas antropogeografi,
kan boken bl. a. på grund af den inblick, den ger i både allmänna och
lokala ekonomiskt-kulturella förhållanden, blifva af synnerligen stor nytta.
Första kapitlet handlar om järnvägarnas inflytande på landsbygdens
befolkningsfördelning och innehåller delvis både nya och öfverraskande
resultat. Förf. ådagalägger sålunda med statistikens tillhjälp, att det i
öfvervägande grad blott är socknar försedda med järnvägsstation, som
visa en i jämförelse med tiden före järnvägarnas tillkomst anmärkningsvärd
och stadigt fortgående ökning af folkmängden; »stationssocknamas*
utveckling har, visar det sig, försiggått på bekostnad af deras, som sakna
järn vägskommunikationer, samt på de .station slösa järn vägssocknarnas.
Förklaringen härpå är den, att vid banorna nya industri- och handelsorter
hastigt uppstått och att de dragit till sig folkmängdsöfverskotten från den
jordbrukande bygden. Om dessa »stationssamhällen» och om
landsbygdens industri meddelar förf. i andra kapitlet intressanta uppgifter; i och
för karakteristiken af dessa nyuppkomna industriella lokalcentra indelar
han dem i fyra hufvudslag, som vi emellertid, i saknad af korta
beteckningar för dem, afstå från att här nämna; redogörelsen för villa- och
förstäder samt deras förhållande till den angränsande staden är värd
särskildt uppmärksammande.
Afhandlingens öfriga, på allmänintressanta uppgifter rika delar röra
sig om järnvägarnas betydelse för olika industrier, för landtbruket och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
