Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de så gärna dominerande politiska samt psykologiska faktorerna ge
äfven den geografiska, och det har lyckats honom att öfvertygande visa,
huru just den sistnämnda oftast varit det viktigaste ledet i förståelsen af
skiftningarna i den historiska utvecklingen.
Den stora betydelsen för utbildandet af ett folks handelssinne och
handelslust, som ligger i kustläge och tillgång på goda hamnar med dess
skapande af skickligt sjöfolk, omständigheter som i hithörande
framställningar oftast blott i förbigående betonas, få för hvarje nytt handelsfolk,
som inträder i historien, af förf. en ny och omsorgsfull belysning.
Feni-ciernas smala kustremsa med Libanonskogamas trävirke intill sig, med
de fruktbara länderna rundt Medelhafvet framför sig, med högt
utvecklade kultur- och industristater i ryggen och i flankerna, grekernas jord
af land och haf, halföar, ökedjor och vikar, romarnas land med raka
kuster, med fruktbara slätter och soliga sluttningar, venetianarnas
lagunstad med Venedigbukten och Adrias åder in i landet, liibeckarnas
skyddade östersjöhörn med Trave och gottlänningarnas ö midt i ett farvatten
med lättillgängliga kuster — i alla dessa olikartade geografiska
förutsättningar finna vi lika många betingelser för utvecklingen af politisk och
ekonomisk makt af skilda slag.
Tack vare det klara handskandet med geografiska faktorer,
framträda hos Schmidt också åskådligt världshandelns tre stora epoker med
sina typiska olikheter. Den äldsta tiden, då sydöstra Europa och ett
smalt bälte mellan 3o:de och 4o:de breddgraderna hän öfver Asiens
högslätter och Indien utgjorde det hufvudsakliga området för
världshandeln, begagnade man sig mest af kustfart och en landtrafik som
uppsökte passet, dalen, floden. Så bryter med 14- och 1500-taIens
upptäcktsfärder den nyare tiden in, oceanperioden. Världssamfärdselns
hufvud-linjer draga sitt nät mellan Atlantens nordliga stränder och går i en stor
kurva fram till Indiska oceanen. De europeiska kuststaterna vid
Atlanten vinna en efter annan världsherraväldet, tills detta stannar i händerna
på det brittiska öriket med dess förträffliga hamnar i syd och sydväst och
vid de flesta flodmynningar samt dess hafsläge mellan kontinentens bäst
utvecklade stater och de amerikanska koloniernas jungfruliga jord.
Oceanperioden öfvergår under det nittonde seklet i det sista
världshandelsske-det, som ej längre karakteriseras af sjöhandeln allena utan drar
samfärdseln in öfver kontinenterna längs järnvägarnas ådror och når större
hastighet samt större omfång än någonsin anats. Stora oceanen dras
också med in i trafiknätet, och först därmed kan man säga, att den
egentliga världshandelns skede börjar.
En följd af Schmidts geografiska noggrannhet är, att man i hans
arbete för första gången finner sammanförda och bearbetade de senare
årens strödda undersökningar rörande de trafikleder, som äldre tiders
handel följt i det inre af kontinenterna. Särskildt redogöres synnerligen
utförligt för det tyska mellanhandelsområdets egna stråkvägar och för
dess genombrottsleder mot norr (nordväst och nordost), mot söder och
sydväst, mot öster. Vid läsandet häraf får man en stark föreställning
om, huru oändligt nära trafik och bebyggelse sammanhänga med hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
