Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som upphvirfiats af vindarna från marken. Den antarktiska luften kring
Snowhill måste följaktligen betraktas som synnerligen fattig på bakte
rier eller snarare så godt som steril.
De bakteriologiska markundersökningarna, hvilka angifvas vara de
första och hittills de enda, som utförts inom polarområdena, utföllo däremot
i alldeles motsatt riktning och visade hän på en oväntadt rik
bakterieflora, hvars artantal belöpte sig till c. 30. Däremot saknades fullständigt
jästsvampar och troligen mögelsvampar. Det senare förhållandet var
synnerligen svårt att säkert utröna, då huset, hvaruti arbetena företogos, var
starkt infekteradt af mögel. Beträffande de använda metoderna hänvisas
till afhandlingen. Undersökningarnas slutresultat är, att de öfversta
marklagren från ytan till ett djup af 1 à 2 dm. innehöllo bakterier, under
vintern i ringa antal, men under sommarraåbaderna (december-januari) i
ganska stor myckenhet. Det bakterierikaste profvet gaf nämligen 1 40 000
bakterier pr kubikcentimeter. Af de 105 profven befunnos 12 st.
(11,5 %) vara sterila, men detta anser förf. sammanhänga med deras
ringa storlek och ej visa, att marken, där de togos, är fullständigt steril.
Under den ofvannämnda varmaste tiden var bakteriehalten c. 10 gånger
större än under årets öfriga tio månader. Denna växling har sin
motsvarighet, ehuru ej så påfallande, i Europas tempererade länder. Med
rätta påpekar emellertid förf., hvilken förklarligt nog ej synes vara fullt
förtrogen med den ganska rika nyare litteraturen om markens bakterielif,
att ett alldeles speciellt geografiskt förhållande synes orsaka den ofantligt
stora skillnaden i detta hänseende mellan Antarktis olika årstider,
nämligen de våldsamma stormarna. Dessa föra nämligen på mekanisk väg
oaflåtligen ut i hafvet en väsentlig del af ytlagren med deras
bakterieinnehåll. Att bakteriefloran under de bägge varmare månaderna blomstrar
så kraftigt, står, såsom i afhandlingen visas, ingalunda i samband därmed,
att bakteriernas biologi skulle vara en annan i Antarktis än hos oss.
Äfven där fordra de nämligen för att väl vegetera + 10—20° C. Att
ett klimat med en medeltemperatur för året af —n,8° C. och för den
varmaste månaden af c. -i° C. medger utvecklingen af en jämförelsevis rik
bakterieflora, finner, såsom genom direkta mätningar ådagalagts, sin
förklaring i den omständigheten, att markens ytlager genom direkt
solbelysning tidtals uppvärmas ända tiil + 300 C., medan lufttemperaturen
samtidigt är blott omkring o° C. Då bakterierna på jämförelsevis kort tid
ymnigt föröka sig, är det ingalunda öfverraskande att marken kring
Snowhill under »varma sommardagar» är starkt bakteriehaltig. En
intressant biologisk iakttagelse är, att det »kräfdes under vintern, särskildt efter
längre köldperiod, längre tid för utväxten till tydliga kolonier (i
termostaten) än under sommaren, vid hvilken senare tid bakteriefloran ju äfven
uti naturen var stadd i rask förökning*.
Beträffande denna floras sammansättning utröntes, att de vanliga
förruttnelsebakterierna (de s. k. proteusbakterierna) fullständigt saknades.
I praktiken visade detta sig bl. a. där uti, att kött, som var upphängdt i
fria luften, utsatt för den ofvannämnda starka insolationen, ej företedde
ringaste spår till förskämning. Äfvenledes torde patogena bakterier
saknas, ty under hela den långa och mången gång så ofantligt ansträngande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
