Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
igen med de naturalistiskt tecknade ristningarna och utgör sålunda
en viktig länk i kedjan. Det stora djuret är 2 m. långt. Höjden
öfver hafvet är 24 met.
Fig. 20 återger de enda afbildningar, som äro gjorda af de 24
ristningar, som finnas tätt under Svartisen vid Fykanvatn, innanför
innersta ändan af Glomfjord, Nordlands amt.1 Dessa djur äro säkert
tecknade och ställa, af figurerna att döma, äfven renen från Böla i
skuggan. Jag vet dock icke, om figuren är ritad efter skiss eller
efter noggranna mått. Platsen har besökts endast en gång (1897), men
ristningarna äro också mycket svårtillgängliga.
Deras höjd öfver hafvet är 95—140 m. Dessa ristningar äro
af synnerlig vikt att få noggrant undersökta.
Vidare förekomma två renar inhuggna högt på en fjällsida längst
inne i Sagfjorden vid älfven, som kommer från Nedrevatn. Till sist
finnas på gården Sletjord i Harjangen, c. 1 mil norr om Narvik, ett
par grupper ristningar. Här äro minst fem djur, de flesta renar,
dessutom några andra figurer. En af renarna är V2 m. lång. Den lägsta
ristningen ligger omkr. 20 m. ö. h. Af alla dessa saknas ännu
af-bildningar.* *
Jag har nu genomgått samtliga hittills kända ristningar af den
nord-skandinaviska eller »arktiska» gruppen, såsom A. W. Brøgger
benämner den (se anf. st.) och vill nu i korthet lämna en resumé.
Nämnforsens ristningar innehålla bl. a. äfven typiska skeppsbilder
från bronsåldern, och de öfriga figurernas ristningsteknik
öfverensstäm-mer med dessa. Här stå de med en god ansats till naturalism
tecknade djuren i sidoordnad ställning till de tidsbestämmande
figurerna. Ristningarna från Landverk och de norska tillhöra tydligen
en och samma grupp, kännetecknad af de i naturlig storlek utförda,
naturalistiskt tecknade djuren. Denna grupp synes härröra senast
från den tidiga bronsåldern. Det torde icke vara för djärft att sätta
Nämnforsristningarna i ett visst samband med denna grupp, och jag
anser ristningarna från Glösa och Langfjord hellre böra räknas hit
än till den sydskandinaviska gruppen. Jag vill icke draga mina
slutsatser längre, endast framhålla, att dessa ristningar måste härröra
från människor, för hvilka älg och ren spelat en mycket stor roll.
Där bakom behöfver ej dölja sig en etnisk gåta, ty lika litet som
* Se Helland, Helleristninger, K. Norske Vid. Selsk. Skrifter 1900.
* Det enda, som finnes offentliggjordt angående ristningarna i Sagfjorden och
Harjangen, är en artikel i Aftenposten för 2 dec. 1906 af prof. A. Helland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
