Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riksspråket, skulle ju en namnändring vålla mera besvär och oreda
än verkligt gagn, och har därför i sådant fall den häfdvunna
riks-språksformen bibehållits, äfven om den skulle svära såväl mot
uttalet på ort och ställe som mot äldre och ursprungligare namnformer.
Så t. ex. har en allmänt bekant fabrik i Trollhätte socken fått
behålla namnet önan, som från början blott är en misslyckad
kompromiss mellan ett dialektalt öna och dess riksspråkliga motsvarighet
ön. Likaså omsättes en dialektform, som vunnit allmänt burskap, icke
till riksspråk. Så t. ex. skulle det icke falla kommittén in att före*
slå, det järnvägsstationen Degerfors måtte omdöpas till Di ger fors,
ehuruväl denna senare form enligt kommitténs allmänna principer
egentligen vore att anse som ortens »rätta» namn i svenskt
riksspråk.
I andra kolumnen äro uppförda alla det ifrågavarande
ortnamnets kända former, som äro af äldre datum än jordeböckemas
uppträdande omkring år 1540, i tredje kolumnen däremot
jordeboks-seriens former alltintill år 1877, dock så, att till sådana olikheter,
som blott bestå i olika stafsätt, ingen hänsyn tagits. Denna kolumn
är i alla fall genomgående den i afseende på material rikhaltigaste.
I den nästa, alltså den fjärde, äro upptagna alla öfriga tryckta eller
handskrifna källors namnformer, såvidt de icke äro med
jordeboks-seriens likalydande, i hvilket fall de endast medtagits, därest de
uppträda väsentligt tidigare eller senare än i jordeböckema. Femte
kolumnen förtecknar sådana å ort och ställe nu för tiden
förekommande namnbiformer (såväl i riksspråks- som dialektform) å en
jorde-boksenhet eller del däraf, hvilka kommittén ansett ej böra erkännas
som officiella. Den sjätte och sista åter upptar utan att åsyfta en
absolut fullständighet, som svårligen kan uppnås, gängse namn å
till jordbruksenheten hörande afsöndringar, vare sig fastställda eller
icke fastställda, samt å verk och inrättningar, samtliga återgifna
såväl i riksspråks- som dialektform.
I de utförliga noterna meddelas de upplysningar, som kunnat
vinnas rörande orternas ålder, de å dem anträffade fomlämningarna,
allehanda kamerala förhållanden af mera allmänt intresse, såsom
frågan om äldsta uppvisbara jordnaturen, tidpunkten för ett yngre
hemmans tillkomst, öfverflyttningar från ett hemman, en socken eller ett
härad till ett annat hemman o. s. v., sådana geografiska och
historiska notiser, som kunna vara af vikt för utredande af ortnamnets
ursprung, och till sist framställning af den mening rörande namnets
härledning, vid hvilken kommittén stannat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
