Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För de delar af landet, som ligga utmed floderna, innebära sålunda
förhållandena en ökad fara med stigande kultur, hvarför det första
praktiska krafvet på hydrografiska undersökningar uppstod ur behofvet
att finna ett skydd mot öfversvämningar, bestående både i
flodregleringar och varningstjänstgöring. Sådan var alltså den hydrografiska
arbetsuppgiftens ståndpunkt i början af det adertonde århundradet, och
denna tog sig uttryck hufvudsakligen i vattenståndsobservationer.
Nästa fas i utvecklingen inträffade i midten af det gångna
seklet, då båttrafikens utsträckning uppför floderna och genom
konstgjorda vattenvägar mellan desamma började utgöra
vattenbyggnadsteknikens förnämsta uppgift, för hvilken intresset fortfarande synes
vara lika lifskraftigt i Mellaneuropa. Ett sådant tillgodogörande
af vattendragen kräfde emellertid ännu noggrannare studier af
farsk-vattenshydrografien särskildt med hänsyn till vattenstånd och
flodbäddens förändringar m. m.
Slutligen fick starkströmsproblemei inom elektrotekniken sin
praktiska lösning i början af 1890-talet, hvaraf framkallades en
fullständig omvärdering af flodernas betydelse. Detta gällde icke blott de
stora, inom kulturcentra belägna vattendragen, hvilkas kolossala
energi först nu kunde rationellt tillgodogöras, sedan man funnit ett
lämpligt medel att fördela densamma på flera afnämare, utan äfven
de aflägsna mindre strömmarna, i det att man småningom lyckats
göra sig alltmer oberoende af afståndet. Dessa förhållanden
tvingade till ett noggrant iakttagande af alla vattendrag efter ett
betydligt mångsidigare program än förut, särskildt med hänsyn till
af-bördningsförmågan. Anmärkningsvärdt är också, att de flesta
moderna organisationer tillkommit efter denna epokgörande upptäckt
och att de äldre utvidgat sin verksamhet.
Till de nu nämnda praktiska uppgifterna för hydrografien
kommer ytterligare frågan om vattnets utnyttjande för vattenledningar
och om utsläppandet af afloppsvatten i floderna, oafsedt ett antal
mindre viktiga spörsmål.
Samtidigt med teknikens stegrade fordringar på hydrografiska
undersökningar följde naturligtvis äfven de rent vetenskapliga
kraf-ven. Den fysiska geografien hade ju sedan länge sysselsatt sig med
flodbeskrifning, men det var först under 1800-talet, som vattnets
dynamik på allvar började studeras. Forskningarna gällde därvid bl. a.
förhållandet mellan nederbörd och afrinning, lagarna för vattnets
rörelse i floderna, inverkan å grunden o. s. v. Då emellertid dylika
studier medförde oöfverkomliga kostnader, såvida de icke kombine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
