Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbete i skalan 1 : 200 000, och särskildt de senaste årens växande
intresse för vattenkraftens utnyttjande för industriella och
kommu-nikationsbehof har tvingat centralbyrån att ånyo taga itu med det
synnerligen kostsamma och tidsödande utförandet däraf. Det
förhåller sig ju nämligen så, att den stora nederbörden i förening med
bristen på regleringsmagasin fordrar en noggrann kännedom af
neder-bördsd ist riktets storlek, hvartill kommer, att den kontinentala
vattenkraften hufvudsakligen finnes i de små flodområdena inom
bergstrakterna och utmärker sig för stor fallhöjd.
Så snart de preliminära gränserna för nederbördsdistrikten
uppskisserats, kunde man gå till ett rationellt ordnande af de
meteorologiska observationerna, i första hand beträffande nederbörden. När
den hydrografiska centralbyrån vid sin tillkomst skulle omspinna
landet med ett nät af regnmätningsstationer placerade efter
hydrografiska grunder, gällde det anslutning till ett antal förut befintliga,
hvilka tillhörde
den meteorologiska centralanstalten,
skogsmyndigheter (sedan 1879, numera öfvertagna),
naturforskarföreningen i Brünn,
fysiografiska kommissionen i Krakau,
galiziska landsutskottet i Lemberg (sedan 1865, numera öfvertagna),
byggnadskontoret i Wien,
österrikiska alpföreningen i Innsbruck (numera öfvertagna),
astronom iskt-meteorologiska observatoriet i Triest,
den hydrografiska byrån vid krigsmarinen i Pola och
Tatraföreningen.
Till följd af meteorologiens begränsade behof af
nederbörds-stationer (hufvudsakligen af i:a och 2:a ordning) samt oberoende af
observationsorternas fördelning inom de olika flodområdena måste
en genomgripande utvidgning enligt utfardad instruktion verkställas
af landsafdelningarna. Beträffande först valet af platser bestämdes,
att inom hvaije vattendrag, om möjligt, minst en station skulle
finnas och med hänsyn till terrängförhållandena flera stationer inom
bergsområdena än på slättlandet, eller för hvaije mätare ett
nederbördsområde af respektive 120 och 200 kvkm. Följden har blifvit, att
antalet observationsstationer, hufvudsakligen genom tillkomst af
sådana af 3:e och 41e ordningen, hvilket år 1893 utgjorde 861, hvaraf
660 inländska, motsvarande i medeltal c. 455 kvkm. pr mätare,
vid 1904 års slut omfattade 2 621 inhemska stationer, eller 115 kvkm.
pr ombrometer, och 432 utländska mätare, hvarför sammanlagdt 3 053
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
