Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sätt som beträffande nederbörden. Särskildt från observatörernas
sida pågå sträfvanden att förse alla stationer med lufttermometrar.
Hvad studiet af öfriga meteorologiska och geologiska fenomen
angår, har man ännu icke påbörjat några afdunslnings eller
infiltra-tionsmätningar på grund af därmed förenade svårigheter och
kostnader, om man vill uppnå resultat af verkligt värde. Man
öfver-lämnar sålunda tills vidare den förra af dessa uppgifter åt
meteorologiska centralanstalten, hvilken vid några i:a ordningens stationer
utför observationer i mindre skala, och de senare åt konsulterande
samt kommunala ingenjörer, hvilka för skiljaktiga ändamål äro
sysselsatta med lokala grundvattensundersökningar. Detta material har
emellertid hittills icke varit föremål för ett systematiskt och
enhetligt bearbetande, hvilket dock så småningom skall upptagas på den
hydrografiska anstaltens program.
Efter denna öfversikt af de meteorologiska spörsmålens ställning
blir nästa uppgift att skildra den egentliga hydrografiens studium,
hvarvid ordnandet af pegelväsendet framför allt tilldrager sig
intresse. Beträffande pegelnätets organisation i allmänhet utgår man
från den förutsättningen, att hvarje nederbördsområdesenhet bör
hafva minst en pegel. Vid valet af plats, hvilket naturligtvis sker
genom landsafdelningarnas försorg, tillser man, att alla på afläsandet
störande inverkningar undvikas och att skalan, om möjligt, uppställes
i närheten af en lämplig vattenmängdsmätningssektion, vanligen en
bro. Nollpunkten förlägges vid det exceptionella lågvattensståndet,
och dess läge kontrolleras i förhållande till en närbelägen fixpunkt,
hvilken sedermera precisionsafväges med anslutning till landets
nivellement i öfrigt, och detta har Adriatiska hafvets yta till
jäm-förelseplan. Enligt dessa principer har pegelväsendet utvecklats från
417 inhemska och 76 utländska, eller blott 493 skalor, år 1893 till
respektive 1 221, 238 och 1 459 år 1904, motsvarande inom
Österrike en pegel på hvarje 246 kvkm. af nederbördsområdet, och
antalet ökas med ett 50-tal årligen.
Bland peglarna återfinnas en mängd olika typer, hvaraf de mest
karakteristiska tillkommit för prognosens skull. En i sitt slag
tämligen enastående är sålunda den i Beraun väster om Prag anordnade
automatiska vattenstånds-distanstelegrafstationen enligt system
Siedek-Schäffer, hvars princip är att från ett antal pegelstationer till en
eller flera centralstationer medelst en enda ledningstråd öfverföra
vattenståndet grafiskt med korta tidsintervaller. Den genialiskt
konstruerade apparaten, hvilken med fullständig montering kostar öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
