Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föra vattenkraftens monopolisering, en verksamhet som varit af den
största betydelse för vattenpolitiken icke blott i Schweiz utan äfven
i öfriga länder, och detta så mycket mer som det intensivaste
arbetet infaller just i början af 1890 talet eller åren närmast efter
stark-strömsproblemets lösning, hvarigenom förutvarande rättsförhållanden
blefvo omöjliga att vidmakthålla.
Ar 1891 anhöll sålunda nämnda sällskap, att en sådan revision
af förbundsförfattningen skulle företagas, att en monopolisering af
vattenkraften kunde genomföras. Efter en grundlig
teknisktekono-misk utredning afslog emellertid förbundsförsamlingen våren 1895
detta förslag, men den beslöt tillika, att noggranna upplysningar,
grundade på omfattande undersökningar af landets vattenförhållanden,
skulle inhämtas framför allt med hänsyn till ännu outnyttjad
vattenkraft. Med anledning häraf utarbetades ett förslag till den
hydrografiska undersökningens ordnande genom reorganisation af den i
Bern befintliga, förut såsom en mindre afdelning existerande
hydro-metriska byrån inom öfverbyggnadsinspektoratet, hvilket lyder under
inrikesministeriet. Program och budget fastställdes den 17 augusti
1895. Det bestämdes, att systematiska undersökningar så
skyndsamt och ekonomiskt som möjligt skulle företagas beträffande
flodernas nederbördsområden, vattenståndsvariationer, längdprofiler och
minimivattenmängder. Studiet skulle icke blott omfatta de delar af
vattendragen, hvilka ligga inom Schweiz, utan äfven i erforderlig
grad utsträckas till grannländerna, hvarigenom området ökades till
57 700 kvkm. och således med icke mindre än 27 % föll utom
landets gränser. Denna yta uppdelas i 14 sektioner, med
nederbördsområden varierande mellan 2 200 och 6 700 kvkm., hvilka successivt
skulle undersökas och början göras med de delar, där den största
outnyttjade vattenkraften funnes. Ordningsföljden har därför
hittills varit:
Rhenområdet från källorna till Taminas inflöde,
Rhône » » » » inloppet i Genévesjön,
Reuss » » » » » i Aare,
Aare » » » » » i Rhen.
Återstå hufvudsakligen Limmat och Ticino.
För genomförandet af dessa studier liksom af den hydrografiska
undersökningen i allmänhet är byråns organisation och arbetssätt
följande:
Ledningen utöfvas af en chef, öfveringenjör J. Epper, hvilken
äger vidsträckt handlingsfrihet och inlagt stor förtjänst om ett godt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
