Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaste och tillika förnämsta botaniska verk, tryckt dels i
Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser (431 sidor och 31 planscher),
dels (på engelska) i K. Vetenskapsakademiens Handlingar. Uti
detta stora arbete behandlar Kjell man 259 arter af 111 släkten,
och antalet nyfunna arter och former är betydande. »Norra
Ishaf-vet» fattas här af Kjellman i växtgeografisk, ej i rent geografisk
betydelse och bestämmes af honom såsom »den del af det nordliga
världshafvet, som sträcker sig utmed eller norr om det arktiska
landt-florområdets kuster» (dit kommer således att räknas hafvet utmed
Grönlands södra del), hvarjämte han föreslår, att »hafvet norr om
norra polcirkeln benämnes med det inom kartografien ej ovanliga
namnet Norra polarhafvet». Kjellman fann, att hafssträckan utmed
Sibiriens nordkust från och med östra delen af Karahafvet är
ytterligt algfattig. I stort sedt är algvegetationens hufvudmassa till
finnandes i den »sublitorala regionen», under det den »elitorala» i
allmänhet är såväl art- som individfattig. En mängd arter uppnå
dock samma storlek och yppighet som i Atlanten.
Genom »Norra Ishafvets algflora» har Kjellman befastat sin
höga rang såsom hafsalgolog och förskaffat sig en hedersplats vid
sidan af de algologiens stormän, som Sverige förut framalstrat, C.
A. Agardh, J. G. Agardh och J. E. Areschoug. Nästan hvaije
år under hela sin återstående lefnad utgaf han dessutom någon
viktig algologisk afhandling, större eller mindre; bland dylika finner
man i:a delen af »Handbok i Skandinaviens hafsalgflora» (1890)
och bearbetning af några grupper i det stora samlingsverket af
Engler und Prantl, »Die natürlichen Pflanzenfamilien». Äfven i
sina algologiska verk älskar Kjellman att jämte systematiken och
artbeskrifningen tillgodose växtens allsidiga kännedom, dess biologi,
utvecklingshistoria och geografi.
Utnämnd till professor 1883, ådagalade Kjellman inom kort
utomordentliga egenskaper såsom ledare af den högre
undervisningen. Med lifligt intresse för botanikens många skilda grenar,
lyckades han genom sin idérikedom och själfständiga uppfattning
göra sin offentliga undervisning till originella och i hög grad
väckande lärokurser för de studerande. De många nya sidor af
botaniken, som efter en lång period med öfvervägande deskriptiv och
formalistiskt morfologisk riktning bötjade upparbetas under
1800-talets sista decennier, såsom den fysiologiska anatomien,
organo-grafien såsom en morfologi med ständig hänsyn till lifsföreteelserna,
växtindividens utvecklingsförlopp, arternas härstamning, växternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
