Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Timmertransporten på de svenska vattendragen
och dess geografiska förutsättningar.
Af Ömmar Andersson.
(Härtill I tafla).
De geografiska förutsättningarna för den mänskliga
verksamheten ha jämförelsevis nyligen blifvit föremål för en mera
systematisk uppmärksamhet från den vetenskapliga forskningens sida.
Sär-skildt i ett land som vårt, där genomarbetandet af det geografiska
materialet varit i hög grad försummadt, är därför föga åtgjordt för
att klarlägga sambandet mellan naturförhållandena och de
näringsgrenar, som småningom här uppvuxit. Sant är visserligen, att
det finnes en massa själfklara förhållanden, hvilka särskildt den
Ratzelska skolans geografer älska att »bearbeta» i digra
afhandlingar, men mycket af sambandet mellan människan samt hennes
arbete å ena sidan och naturen å den andra blir dock uppenbart
först genom en öfversiktlig sammanställning af sakförhållanden,
som ofta utan bestämd målmedvetenhet småningom uppvuxit ur
gynnsamma lokala förutsättningar men efter hand blifvit en stor
och viktig del i den allmänna hushållningen.
En sådan företeelse är det svenska flottningsväsendet. Att en
trädstam flyter och följer det rinnande vattnet till dess slutliga
mål, hafvet, är en primitiv mänsklig erfarenhet. Ännu i dag utför
naturen, utan något som helst människans åtgörande, en storartad
sådan flottning exempelvis i de sibiriska floderna; härom bära
ofantliga drifvedsmassor i de arktiska trakterna ett allbekant
vittnesbörd. Men omsättandet af denna alldagliga iakttagelse
beträffande det rinnande vattnets transportförmåga i ett systematiskt
utnyttjande af densamma är den ena af de bägge fundamentala
förutsättningarna för vårt lands näst största näringsgren:
skogsbruket. Den andra är befintligheten af skogen själf. Det kunde sy-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
