Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hänsyn bör emellertid tagas ej blott till hufvudflodema, ty af
minst lika stor vikt är, att det finnes ett rikt förgreningsnät af
mindre älfvar, floder, åar och bäckar. Att så också är fallet,
finner man lätt vid studiet af en karta i någorlunda stor skala. Med
den stora skicklighet, som man i vårt land vunnit att för flottning
utbygga äfven mycket obetydliga vattendrag, kunna dessa
tillgodogöras i så hög grad, att de längsta virkestransporterna efter häst i
skogen inskränkas till jämförelsevis korta afstånd; vanligen 3 à 5
km., endast mycket sällan öfver 10 km.
Af intresse är ock att erfara, hvilka de längsta sträckor äro,
som timret i vårt land har att flottas. Jag har därför (å kartan i
i : i mill.) uppmätt några sådana afstånd med nedanstående resultat
(vattendragen äro ordnade efter längd) och anför därjämte de af
jägmästare J. H. Hultin meddelade uppgifterna för Dalälfven:
Väster-Dalälfven från öfre Fulusjön ................... 540 km.
Öster-Dalälfven från norska gränsen.................... 500 »
Vindelälfven från Gautsträsk........................... 375 »
Indalsälfven från Enafors (enl. mätn. å 1:200000-karta) 363 >
Ångermanälfven från Kultsjön........................... 360 »
» » Blåsjön ........................... 320 »
Kalix älf från Kaalasjärvi ............................ 310 »
Anmärkas bör dock, att talen (utom för Dalälfvarna och
Indalsälfven) böra ökas med c:a 10 % på grund af de många krökar,
vattendragen göra; jfr sid. 319.
Ett annat geografiskt förhållande, som har allra största
betydelse för timmertransporten, må särskildt framhållas, nämligen att
älfvarna äro så talrika och ej förena sig till några få stora
hufvudfloder innan de nå hafvet. Vissa af våra större älfvar,
såsom Dalälfven m. fl., äro redan nu under den del af året, då flottningen
pågår, i sitt nedre lopp så öfverfyllda af flottgods,1 att det är
mycket svårt att medhinna densamma inom behörig tid. Detta blir i
stigande grad fallet, i samma mån som skogsvården tillvaratager den stora
mängd vindfallen, skadadt virke, toppstockar och virke af små
dimensioner, hvilka hittills fått ligga kvar i skogen och ruttna. Hade
flodsystemen varit så beskaffade, att dessa ofantliga massor virke,
1 I Dalälfvarna flottades sålunda exempelvis 1901, då mycket stora afverkningar
bedrefvos, 4.« mill. stockar, i.a mill. stycken pappersved och 549000 kbm. kolved,
i Ångermanälfven 1900—1903 i medeltal c. 5.5 mill. klampar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
