Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pet, som kom i kollision med nya kraf och till sist skapade en ny
rättsuppfattning. 1811 års ofvannämnda k. bref angående flottning
upphäfdes och ersattes genom en förordning af den 30 dec. 1880,
hvilken jämte flottningsstadgan af samma datum alltjämt utgör det
juridiska rättesnöret för flottningen.
Man skiljer mellan allmän och enskild flott led. Nästan alla
hufvudflöden och det öfvervägande antalet af biflödena (77 %) i
norra Sverige tillhöra den förra kategorien (jfr kartan, tafl. 2).
Enskild flottled förekommer mestadels endast i det fall, då all skog,
som skall på densamma framföras, tillhör en ägare.
G. Nilson fot.
Fig. 5. Timmer utköres på isen, Bollsta bruk (Ångermanland).
Allmän Jlottled kan finnas på grund af häfd (där flottning
»all-männeligen idkas eller tillåten är, skall allmän flottled jämväl
framgent behållas») men då någon — enskild person i spekulationssyfte,
sågverksbolag för egna skogars skull, domänförvaltningen för
krono-parker — önskar ny upprätta sådan i vattendrag, där dylik ej
funnits, har han att därom hos K. befallningshafvande göra anmälan.
Syn förrättats i så fall af en af länsstyrelsen utsedd person, hvarvid,
sedan strandägare och andra, hvilkas intressen kunna beröras, blifvit
hörda, bestämmes, dels hvilka byggnader som skola utföras, dels
hvilken amortering som på grund häraf bör utgå, dels flottledens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
