Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
naderna redan voro slutamorterade vid flottningsföreningens
öfver-tagande af ieden.
Men det gifves en annan väg att vinna en lösning, hvilken
samtidigt ger en inblick i hvad som under de senare åren nedlagts
på enskilda flottleder. I det ofta citerade kommittébetänkandet ha de
flesta af våra större virkesexportörer lämnat uppgift om de belopp,
de använda för flottningsbyggnadsarbeten. Däraf framgår, att
ifrågavarande firmor redovisade nedanstående belopp för:
1899 ... 413500 kr.
1900 ... 456600 »
1901 ... 393 100 »
eller i afrundadt medeltal 420 000 kr. pr är, således ett betydande
belopp, ej minst om man jämför det med den summa, 224000 kr.,
som redovisas för skogsvårdsarbeten.
Alldenstund kommittén från ett antal verk (representerande
omkring 20 % af samfällda skeppningen från Norrland) ej erhållit
något svar, bör förstnämnda siffra något höjas, dock uppenbarligen
icke med ett så stort procentbelopp, ty det är naturligtvis de, hvilka
bidragit minst, som funnit med sina intressen förenligt att tiga,
och kommittén säger själf, att de representera »mindre
betydande anläggningar». Jämnar man af summan till 450000 kr.
pr år, torde det sannolikt riktiga vara träffadt. Detta skulle
sålunda utgöra det belopp, för hvilket enskilda flottleder årligen
under de senare åren byggts. Att under äldre tider, under 1850
—1870-talen, byggnadsverksamheten varit lifligare, synes mig föga
sannolikt, ty förglömmas må ej, att det på den tiden delvis var de
jämförelsevis lätt utbyggda hufvudälfvarna, som togos i besittning
för flottning, medan man under senare årtionden nått in i de mera
svårreglerade bi vatten dragen och småbäckarna. Äfven om man
antager byggnadsverksamheten från 1860 till 1905 ha erfordrat lika
mycket, som under de senare åren varit fallet, skulle totalbeloppet
af hvad enskilda och bolag nedlagt på flottlederna uppgå till högst
c. 20 mill.* 1, men däraf är, såsom ofvan visats, en afsevärd del seder-
1 Jag vill dock icke fördölja, att detta möjligen kan vara en för liten summa.
Enligt meddelande af jägmästaren Stjemspetz har Vifsta varfs aktiebolag, således ett af våra
allra största bolag, under loppet af 50 år nedlagt minst 2 mill. på flottledsbyggnader.
men det väsentligaste af detta är dock att betrakta som drift- och underhållskostnad ej
som anläggningskostnad. Mo och Domsjö aktiebolag, således ett af de största bolagen
i öfre Norrland, har på 15 år (1892—1906) i »strömrensnings-och byggnadskostnader»
utgifvit 592 930 kr. eller 39 528 kr. pr år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
