Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppskattats till 53 000 kvkm. Visserligen är ingen af de södra
bland dessa älfvar medräknad i ofvanstående tablå, men
afverknin-gen har inom hithörande trakter gått mycket hårdt fram, hvadan
det torde vara fullt tillräckligt att för dem antaga 200 stockar pr.
kvkm., eller för ej redan redovisade i rundt tal 39000 kvkm. af
kustälfvarnas vattenområde 7.8 mili. klam par. För 1903 torde dock
detta tal kunna minskas till 7.5 mill. Möjligen äro emellertid dessa
tal något för höga.
Flottningen skulle således ha omfattat:
1900 1903
i. Inom Norrland, i de 10 storaälfvarna 22.55 mill. 19.89 mill.
i 6 af de halfstoraälfvarna 2.45 » 2.04 »
inom öfriga vattenleder «
ungefar 7.80 » 7.50 »
Summa för Norrland 32.80 mill. 29.43 mill.
2. Inom Dalarna (nedersta Dalälfvens
flottningsförening) 2.60 mill. 2.31 mill.
3. Inom Värmland (Klarälfven) 2.30 » 1.92 »
Summa 37-70 mill. 33-66 mill.
Härtill komma för Värmland ytterligare några vattendrag. De
föreliggande uppgifterna beträffande dessa äro dock så olikformiga,
att de svårligen kunna användas, men det rör sig troligen om en
million klampar eller möjligen rätt mycket mera, hvaraf en mycket
stor del pappersved och pitprops.
Slutresultatet af denna del af undersökningen skulle sålunda
blifva, att under de första åren på 1900-talet fördes
flott-ledes 32—35 mill. klampar årligen från Norrlands och
Dalarnas skogsområde ned till Bottenhafvet och 3—3.5
mill. ned till Vänern och öfriga södra Värmlands
vattendrag. Ytterligare en à två mill. torde ha transporterats längre
sträckor på vattendragen men på olika sätt tillgodogjorts redan
innan de nådde flodmynningarna.
I detta sammanhang böra kanske äfven några ord sägas om
förlustprocenten af virke under flottning, ty äfven i dennas storlek
af-spegla sig de geografiska förutsättningarna för densamma. Den
viktigaste orsaken till sjunkning ligger i virkets egen beskaffenhet.
Gammal, mogen skog ger ett virke med stor kärna, d. v. s. en
proportionsvis mycket stor del af veden är död, väggarna äro föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
