Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska gradmätningsexpeditionens fysikaliska,
meteorologiska och naturhistoriska arbeten.
Af V. Carlheim-QyllenskSId.
Den svenska gradmätningsexpeditionen till Spetsbergen, som ägde
rum under åren 1899 till 1902, hade till hufvuduppgift, tillsammans
med en motsvarande rysk expedition, att uppmäta en meridian båge
af 4° 20’ längd, mellan Sjuöarna och Sydkap. Den vetenskapliga
betydelsen af detta arbete skulle vara, först, ett bidrag, ifrån så
hög pölhöjd som möjligt, till bestämmandet af jordens form och
storlek; sedan, och i ännu högre grad, kännedomen om de lokala
oregelbundenheter i tyngdkraftens riktning och styrka, som förorsakas af
den ojämna fördelningen af massorna i jordskorpan, och hvilket
borde kunna studeras med särskild framgång i ett land, där den
geologiska byggnaden ligger så i öppen dag som på Spetsbergen,
utan något döljande täcke af vegetation eller mäktiga lösa jordlager.
Med den egentliga gradmätningen, omfattande en geodetisk
triangulering mellan bågens ändpunkter med tillhörande basmätning och
nivellering samt astronomiska observationer af polhöjder, azimuter
och longituder, borde därför helt naturligt förenas pendelobservationer,
för att bestämma tyngdkraftens intensitet, samt geologiska och
topografiska arbeten, för att bestämma utbredningen af det som
inom geodesien brukar kallas »de synbara massorna», det vill säga
de oregelbundet fördelade massor af berg, vatten och is, som
sammansätta jordens yta och åstadkomma rubbningar i tyngdkraftens
normala förhållande.
I öfverensstämmelse med dessa idéer var också den kommitté
sammansatt, som Kungl. Maj:t den 11 mars 1898 tillsatte för att
förbereda och öfvervaka arbetet. Den utgjordes nämligen af en
matematiker, Mittag-Leffler, en astronom, Dunér, en geodet, Rosén,
en geograf, frih. Nordenskiöld, och en geolog, frih. De Geer,
förutom den geodet, Jäderin, som först tog det praktiska steget till
den mycket gamla planens förverkligande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
