Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Norge.
(Yta =321 477 kvkm.)
Norges hydrografi hör till Skandinaviens mera karakteristiska
och från de kontinentala förhållandena afvikande, hvarför ett
studium af densamma för oss svenskar erbjuder stort intresse. Tyvärr
blir dock utbytet ringa på grund af landets blygsamma ekonomiska
resurser, hvilka icke blott inskränkt budgeten för den hydrografiska
forskningen utan, hvad värre är, hindrat tillkomsten af en
akademisk-teknisk bildning, som utgör den oafvisliga förutsättningen för
en riktig uppfattning af dylika undersökningars betydelse och
genomförande. Trots dessa ogynnsamma förhållanden, synes likväl det
arbete, som hittills utförts, hafva varit till gagn, hufvudsakligen
beroende därpå, att man inskränkt sig till undersökningar fôr
besvarande af bestämda praktiska spörsmål.
På grund af svårigheten att åstadkomma goda
landkommunikationer hafva vattendragen i Norge alltid haft stor betydelse för
samfärdseln, i synnerhet från och med 1850-talet, då de stora
skogsafverknin-garna med däraf följande ökadflottning påbörjadessamtkanalerna
bygg-des, nämligen Nordsjö—Skien (1861), Fredrikshald—Skulerud (1877)
och Bandak—Nordsjö (1892). I sammanhang med anläggningar af
detta slag må erinras om de nutida planerna att kanalisera
Skiens-vattendraget för fartyg af ända till 3 000 tons dräktighet. För nu
antydda ändamål igångsattes hufvudsakligen
vattenståndsobserva-tioner, under det att sjörikedomen motiverar uteblifvandet af
vat-tenmängdsmätningar. Sådan är de hydrografiska undersökningarnas
första epok i Norge. Den andra begynner i midten af 1890-talet,
då utvecklingen inom starkströmstekniken öfvertygade icke blott
norrmännen själfva utan äfven i hög grad utländska finansiärer om
den norska vattenkraftens betydelse för storindustriell drift. Följden
häraf har blifvit, att af c. 5 millioner disponibla hästkrafter c. 250 000
utnyttjas i stora moderna kraftcentraler, hvilka höra till Europas
främsta. Dessa omständigheter ställde ökade kraf på de
hydrografiska undersökningarna och framtvingade icke blott
vattenstånds-observationer i sjöarna ur vattenrätts- och regleringssynpunkt utan
äfven pegelafläsningar i vattendragen under samtidig mätning af den
framrinnande vattenmängden och vattnets temperatur.
För genomförandet af ofvannämnda undersökningar finnas dels
en hydrologisk afdelning vid kanalväsendets kontor i departementet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
