Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid särskildt uppmärksamhet ägoas fjälläralarna, ingår han utförligt på
den djurgeografiska indelningen af de skandinaviska högfjällen. Han
diskuterar först, huruvida den växtgeografiska indelningen, såsom ofta
hittills skett, är tillämplig äfven på djurvärlden, och kommer till det resultat,
att så icke är fallet. Den lämnade utredningen visar, att här finnas
två väl skilda grupper: a) den arktiska zonen och b) den subarktiska
skogszonen.
Den förra, till hvilken hör området ofvan björkskogsgränsen,
karakteriseras särskildt genom en grupp djurarter (fjällräf, ren, lappsparf,
snö-sparf, berglärka, fjälluggla, fjällripa, fjällpipare, fjällabb), som under sin
fortplantningstid icke eller åtminstone blott undantagsvis förekomma utom
zonens område. I dennas djurlif ingår dock äfven ett afsevärdt antal
utprägladt arktiska och subarktiska samt några kosmopolitiska arter,
hvilka sistnämnda på grund af fjällhedens egenskaper, ej af klimatiska
skäl, äro talrikare här än inom skogsområdet. Af skogszonens arter gå
likaledes ej få hit upp. Bland de senare trifvas några väl, andra
fortplanta sig här endast med svårighet och ännu andra aldrig. 1 en mycket
upplysande tabell har förf. sammanställt de olika arternas fördelning på
gråvidezonen och lafzonen. I allt träffas inom vår nordsvenska arktiska
djurzon 30 arter, som där kunna anses fullt lifsdugliga, hvartill komma
de nyssnämnda ej fullt hithörande. Totalantalet ryggradsdjur är 56 arter;
nämligen däggdjur 10, fåglar 39, reptilier 1, amfibier 1 och fiskar 5.
Vissa af dessa finnas dock endast enstaka i gråvidezonen.
Ett mycket rikare djurlif än den arktiska zonen har, såsom lätt
inses, den subarktiska. Denna omfattar björkskogs- och den del af
barrskogsområdet, »hvilken som en bred gördel omramar den skandinaviska
bergskedjan». Det kan icke förnekas, att den nedre gränsen är mycket
vag, men den är nog så också i naturen. Af de 57 uppräknade arterna
äro icke mindre än 24 (eventuellt 28) att betrakta såsom speciellt
tillhörande zonen, ehuru en och annan af dem träffas äfven utanför
densamma. I allt är det omkring 40 arter, som ha sin öfre gräns upp
mot barrskogsgränsen. Också är enligt förf. björkzonens fauna att
betrakta såsom en utarmad, öfvergången till den arktiska zonen förmedlande
barrskogsfauna.
Därjämte innehåller ifrågavarande afhandling en jämförande
öfver-sikt af Norges motsvarande djurvärld samt ett kapitel om faunans
ursprung. Härvid skiljes mellan sydvästliga invandrare, arter som följt den
arktiska hafskusten och sådana med dubbel invandringsväg mot väster.
Äfven åt fiskarna ägnas ett kapitel, och biologiska spörsmål komma
flerstädes på tal.
Hela arbetet, och i all synnerhet denna afhandling, utmärkes genom
ett vårdadt och klart framställningssätt. Denna förtjänst bör särskildt
framhållas, då dess värre många af våra naturforskare tyckas sätta en
ära i slarfvig och dålig språkbehandling.
Gunnar Andersson.
K. K. Statistische Zentralkommission. Gemcindciexica der itu Reichsmt-
vertretenen Königreichc nnd Länder, auf Grund der Ergebnisse der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
