Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möjlighet till betydande ekonomiskt uppsving, inses utan vidare den
intressekamp, som förestår, så mycket mer som Sveriges
vattenkraftsrikaste älfvar på samma gång äro dess största flottleder.
Granskas förhållandena enligt de uppställda hufvudpunkterna, visar
det sig, att sjöarnas variationer icke utöfva något större inflytande, och
att den jämnare aftappningen endast på så sätt kan vara till fördel, att
flottningssäsongen något förlänges, under det att intensiteten minskas.
Däremot blir sannolikt vattens afstående för flottningen en orsak till
konflikt, emedan parternas önskemål härvidlag äro fullständigt motsatta.
Då man emellertid har anledning förutsatta, att skogarnas rationella
skötsel och den sedan lång tid tillbaka dominerande trävaruindustrien
påkalla den största möjliga hänsyn till denna närings behof, torde
situationen blifva den, att för timrets transport nödig kvantitet vatten måste
disponeras, men att denna vattenmängd säkerligen blir mindre än förnt,
hvarigenom olägenheter tillskyndas flottningsintressena. Den förlust i
energi, som uppstår för kraftstationen, samt de ökade kostnader, anord
ningarna å dammen m. m. för virkets passage förbi densamma kräfva,
kunna utjämnas endast genom en lagstiftning, hvilken utestänger det
spekulativa kapitalet från våra vattendrag och härigenom gör
vattenfallens bebyggande så billigt som möjligt.
Beträffande slutligen den inverkan, längdprofilens förändring kan
utöfva på flottningen, må erinras, att redan nu sjöarna förorsaka de
största fraktkostnaderna och den längsta transporttiden pr kilometer.
Orabildas därför själfva floderna till en serie bassänger med svag lutning
å vattenytan och tillika af så ringa längd, att virket icke kan framföras
i flottar från damm till damm, utan endast »fri» flottning ifrågakomma,
måste tid och utgifter afsevärdt stegras. En fördel erbjuda visserligen
de nya förhållandena så till vida, att »brötbildningar» och öfriga
anledningar till virkesförlust delvis undvikas.
Söker man åter bilda sig ett omdöme om betydelsen af vattenfallens
bebyggande, för utvecklingen af landets inre båttrafik, kan följande vara
af intresse. I följd af geografiska och klimatiska förhållanden måste en
dylik inom landssjöfart framför allt uppstå i Svea- och Götaland eller i
allmänhet på de vattendrag, som icke utnyttjas för flottning men desto
intensivare för alstring af elektrisk energi, tack vare det centrala läget
med däraf följande lifligare verksamhet på alla områden.
Genomförandet af det uppställda programmet skulle emellertid
medföra ökade variationer hos sjöarna, en omständighet som synes blifva
till men för båttrafiken, i synnerhet inom landtbrukscentra, där
vattenstånds-förändringarna, såsom förut framhållits, komma att äga rum på en lägre
nivå. Utom de kostsamma farledsupprensningarna har man härvid äfven
att räkna med dyrare kaj byggnader.
Afrinningens utjämnande bör af flodfartens målsmän hälsas med
tillfredsställelse, men när det gäller vattens afstående för slussning o. d.,
tillspetsas konflikten åter. Under hänvisande till hvad här redan sagts
på tal om flottningen, kan ytterligare nämnas, att det minskade
kraftförrådet i dessa delar af riket, om möjligt, bör ersättas medelst våra
torf-mossars tillgodogörande och först i andra hand genom ökad stenkolsimport.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
