Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olikformig nivåförändring.
Innan vi sammanställa de nivåer, som strandlinjerna intaga,
samt dessas olika frekvens, må lämnas en öfversikt af de
nivåförändringar, som området efter strandlinjernas bildning undergått och
som påverkat linjernas höjdlägen i förhållande till hvarandra.
Den olikformiga landhöjning, som i postglacial tid träffat
Skandinavien och yttVar sig däri, att högsta marina gränsen i norra
Sverige ligger högre vid Bottniska viken än inåt land och vid norska
kusten, har äfven influerat på de isdämda sjöarnas strandlinjer.
Gavelin påvisade redan 1899 exempel härpå från Umeälfvens käll*
område. I Jämtland, där man tidigare trott sig finna, att
strandlinjerna ej deformerats,1 har De Geer sistlidne sommar funnit, att
de äfven här följa den allmänna regeln.
Vid Torneträsk erbjuda sig större svårigheter att bestämma
nivådeformationen. Strandlinjerna äro så många och ligga ofta så
tätt, att man riskerar att vid kombinationen förväxla nivåerna.
Har man emellertid säkra siffror och faster uppmärksamheten på
de strandlinjer, som kunna följas längre sträckor, blir emellertid
äfven här en kombination möjlig. Denna, som återges på fig. 5,
tyckes mig rätt rimlig2 och visar, om den är riktig, ett
synnerligen intressant faktum. Gradienten för strandlinjernas lutning är
i väster c. 1 : 2 500 men sjunker mot öster. Det ser ut som om
vi där skulle komma ganska nära Högboms centrala
deformations-minimum.3
De olika nivåerna och deras frekvens.
Omstående tabell öfver strandlinjerna öster om väständan af
Torneträsk har uppgjorts med korrektion för nivådeformationen och
visar tillräckligt tydligt hur många nivåer som förekomma och hur
genomgående de äro.
Af tabellen synes, att de nivåer som finnas äro koncentrerade
på de lägre delarna af profilerna, under 80 m. dfver båspunkten.4
1 G. Andersson i Ymer 1897 och Högbom i G. F. F. bd 19 (1897).
9 En rätt god kontroll finnes vid Rautasjärvi, 2 mil söder om Torneträsk. Denna
sjö har synnerligen vackra strandlinjer, som utan afbrott kunna följas 3—4 km. De
lata i samma riktning och hafva samma gradient som vid Torneträsk.
* G. F. F. bd 26 (1904).
4 Som bas är antagen Torneträsks nivå vid Pålnovikcns västända. Fr&n de öster
dSrom belägna strandlinjernas höjder är afdraget beloppet af landhöjningen i förhållande
till denna punkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
