Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
markbeskaffenheten, de stora odränerade myrflaterna och den för
öfrigt rådande skogsterrängen med dess för afrinningen hinderliga
vegetation. Den viktiga, afrinningen befordrande faktor, som
åkerkulturen i sydligare trakter inför, är däremot här utan någon afsevärd
betydelse. Allt detta sammantaget gör, att det visst icke far anses
som gifvet, att våra nordliga älfvar alltid skola visa en högre afrin-
ningsprocent än t. ex. de sydsvenska eller medeltyska floderna.
Ehuru de af mig såsom grundval för afrinningsprocentens
beräknande begagnade data och synpunkter peka därhän, att denna
ligger snarare under än öfver 50 X» vill jag visst icke förneka
möjligheten, att ytterligare faktorer, hvilkas betydelse emellertid för
närvarande undandrager sig all taxering, finnas, som kunna
afse-värdt förändra detta tal. Hvad jag vill framhålla är endast, att
mitt förfarande vid beräkningen icke rättvisligen bör karakteriseras
såsom Andersson gjort. Jag skall nu fästa uppmärksamheten
på en sådan faktor. Nederbördstalen grunda sig visserligen på
ett stort antal stationer och en ganska lång följd af år, så att i
det hänseendet icke mycket kan vara att invända mot dem. Men
tillförlitligheten af vinternederbördens bestämning kan på grund af
de med mätningen af denna efter det brukliga sättet förbundna
svårigheterna dragas i tvifvelsmål. Den möjligheten är icke utesluten,
att denna nederbörd i själfva verket är i medeltal större än
neder-bördsmätarna utvisa. De visserligen blott en vinter omfattande och
ganska ofullständiga undersökningarna vid Vassijaure, där
förhållandena dessutom i flera afseenden icke äro jämförliga med den
östligare skogsregionens, ha ådagalagt, att vinternederbörden, beräknad
efter snötäckets medeltjocklek och specifika vikt, där är ungefar
dubbelt sä stor som den man erhåller enligt nederbördsmätare af
den brukliga typen.* 1 För att fa en säkrare kunskap om
vinternederbördens storlek, en fråga som synes mig vara den för
närvarande kanske allra viktigaste för kunskapen om älfvarnas
afrin-ningsprocent, skulle det vara synnerligen önskligt, att snötäckets
medelmäktighet vid vårens inträde blefve inom olika terränger
utrönt genom direkta uppmätningar och att i samband därmed ut-
som i allmänhet besvära flottningen, och fall eller forsar, som också medföra
olägenheter, så är det under jämförelsevis korta bitar, som lutningen är just den önskvärda;
man kan därför knappt, såsom A. gör (sid. 326), anse de beräknade medelfallhöjderna
såsom något i och för sig förmånligt.
1 Bih. t. Meteorol. iakttag, i Sverige. Meteorol. Centralanst., 2:dra serien, bd
34* 1906.
Ymer igoS.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
