Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma belägna trakter. Huså vid Kallsjön ger enligt 20*årigt
medium 546 mm., och den närbelägna Bjelkesgrufvan (715 m. ö. h.),
som man skulle vänta på grund af sin större höjd öfver hafvet
hafva rikligare nederbörd, visar för tiden maj—sept., den enda del
af året, hvaröfver observationer därifrån föreligga, enligt tio års
observationer icke högre nederbördssifFra än Huså under samma tid
(resp. 315 och 320 mm.). Och i västra Härjedalens fjälltrakter kan
nederbörden på 800 meters höjd icke nämnvärdt öfverstiga 600 mm.
enligt de resultat, hvartill Walléns undersökningar öfver
nederbörds-mängden vid Dalarnas öfversta hörn ledt (jfr Wallén, Régime
hy-drologique du Dalelf).
Jag vågar med stöd af nu anförda data påstå, att Andersson i
sin taxering af fjällregionens nederbördsförhållanden mycket mera
än jag »gifvit sig ut på gissningarnas stråt». Jag har dock tagit
hänsyn till alla de faktorer, man för närvarande rimligtvis kan räkna
med vid denna frågas bedömande. Att jag icke i mitt »Norrland*
så utförligt, som här på förekommen anledning skett, motiverat mina
uttalanden, torde vara så myckel mera ursäktligt, som jag i
litteraturförteckningen angifvit de källor, där den intresserade sakkunnige
kan finna det observationsmaterial, man har till förfogande för denna
frågas bedömande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
