Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjällen vid Kåfjord och likaså den slättoppade fjäll sträck ni ngen Gak*
kovare—Boatkavare. Vid vattendelaren mot Lätaseno i SV höja sig
också ett antal låga fjäll, Vardoåive, Seidoåive, Stuora Serte, Sagga
Serte (900—1 000 m. ö. h), över slätten.
Efter nedflyttningen av basnivån har denudationen arbetat på
att fördjupa de sänkor, som funnos i fjällslätten, och har frambragt
nya, djupare dalar, mer eller mindre kringskärande slättens högre
partier. Intill dalsystemets sydöstliga delar uppträda resterna av slätten
mera sällan som ytor av större utsträckning. Oftast finner man
isolerade fjäll eller berg med släta toppar. En rad sådana, liggande
utefter huvuddalens högra sida mellan Gurisjokk och Njargajokk,
är återgiven i fig. 3. Fortsättning på denna rad visar fig. 4. Ännu
längre åt sydost finner man berg av denna form, ådagaläggande att
slätten fortsatt åt detta håll.
Vid Gabrus kan den nuvarande höjden över havet på de
dalbottnar, vilka tillhöra slättens dalgeneration, sättas till 750 m.
eller något därunder. De släta topparna på de låga fjällen omkring
dalsystemets sydostligare delar, mellan vilka inga dalbottnar äro
bevarade, nå omkring 700 m. ö. h. Dalbottnarna torde ha legat
något lägre, kanske så mycket som 50 m. under topparna. Enligt
dessa höjduppgifter skulle fjällslätten på denna sträcka ha en
lutning åt sydost av omkring 100 m. på 50 km., således 1 : 500.
Den nu ifrågavarande fjällslätten måste fattas som en gammal
denudationsyta, som tillkommit medan det rinnande vattnets
basnivå en mycket lång tid intagit samma läge. Gränsen mellan den
avjämnade ytan och de återstående högfjällen går i SSV—NNO,
och slättens vattendrag ha runnit ungefar vinkelrätt mot denna gräns
och mynnat i ett hav i SO. Sannolikt har detta hav icke legat där,
varest de yttersta resterna av denna denudationsyta nu finnas kvar,
utan längre åt SO, kanske vid det finsk-skandinaviska
urbergsom-rådets gräns.
Fjällslätten har icke varit avjämnad i en sådan grad, att man
kan tala om en verklig peneplän eller en slätt. För korthetens skull
användas dock i det följande om denna och liknande ytor dessa
benämningar, så mycket hellre som de rester, vilka finnas, antyda
en tilltagande avjämning åt SO. För att skilja denna
denudationsyta från andra har jag kallat den för Borsuslätten (efter höjden
Borsu 10 km. söder om Bætsegel Halde, vilken utgör en del av
densamma) och den period, under vilken den utbildades, för
Borsu-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
