Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådan denna senare dal torde ha varit beskaffad före nedisningen,
har hos Gebajokk någon omformning av dalen genom isens
verksamhet icke ägt rum.
Den dal, i vilken Bunta, en biälv från vänster, går fram, har
däremot blivit vidgad och fördjupad i partiet närmast huvuddalen,
som själv är betydligt mera omformad av isen än vid Gebajokks
inflöde. Bunta har genomskurit vattendelaren mellan Rej senälvens
dal och den närmaste från SO utbildade mindre dalen, i vilken
senare tvenne små dalar, en åt vartdera hållet, blivit nedskurna. Av
Buntas dal från Guristiden äro mycket breda dallister kvar i partiet
intill huvuddalen.
Norr om Javrevaggejokks inflöde gör älven en sväng och far
sedan en nästan rakt nordlig riktning. Älven har nu hunnit
utanför Borsuslättens gräns i NV. De omgivande fjällen äro högre, dock
äro deras närmast dalen liggande delar avjämnade mot
Gurisperio-dens basnivå. Utefter västra dalsidan, mellan Gakkovare och
Boat-kavare, kvarligger en stor del av den gamla dalbottnen från denna
period. På amtskartan är denna egendomliga dalrest utmärkt med
namnen Javrelokta och Laddelokta.
Vid norra avslutningen på denna dalbottensrest, vid Laddelokta.
vidgas den nuvarande dalbottnen och når en bredd av ända till 4
km. Det korta dalstycke, i vilket älven går mot V, har en
anmärkningsvärt trång botten, endast 200—300 m. bred. Dalen är
visserligen vid men dock V-formad. Det fasta berget kan följas i
dalsidorna nästan ända ned mot älvens nivå. Någon iögonenfallande
utvidgning genom is har här icke förekommit. Av dalens form i
denna del kan dragas den slutsatsen, att Rajsagenerationens basnivå,
om den legat lägre än den nuvarande basnivån, dock icke kunnat
ligga så många tiotal meter under densamma.
Beträffande bottennivåns höjd i den gamla dalen från Guristiden
har jag företagit mätningar. Strax SO om Njargajokks inflöde i
Rejsenälven ligger den gamla dalbottnen omkr. 480 m. ö. h., vid
Gebajokk och vid Bunta torde den ligga omkr. 430 m., vid
Laddelokta omkr. 400 m. samt vid Dolpi i Samueldalen 380 m. eller
något därunder. Dessa siffror äro endast tillnärmelsevis riktiga på
grund av bl. a. aneroidbestämningarnas ringa grad av noggrannhet, men
visa dock, att dalbottnen lutar. Under tiden för dalens utbildning
torde den, att döma av mogenhetsgraden, ha legat nästan
horisontellt. Om lutningen härrör från någon av de närmast efterföljande
nivåförändringarna eller om den är glacial eller postglacial, är svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
