Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Däremot torde det vara lämpligt, att vi nu något närmare fasta oss
vid de genom isen omändrade dalarna för att, om möjligt, draga
några slutsatser i fråga om arten och beloppet av isens arbete.
Såväl fjällslätten som de i densamma nedskurna dalarna ha
varit övertäckta av landisen, men uppe på slätten har någon
iögonenfallande ökning av reliefen icke förekommit, endast en jämn
avnötning, icke heller i de högre liggande dalarna. Om vi betrakta
Rejsensystemets sydostliga delar, är det först i den under
Gebape-rioden nedskurna delen av huvuddalen, som förändringar skett.
Någon betydande fördjupning av denna dalsträcka har isen dock icke
åstadkommit, ty den nu såsom älvläge tjänstgörande dalbottnen
ligger några tiotal meter högre än den beräknade höjden av den
dalbotten, som under samma period frambragtes av Gebajokk.
Däremot har isen gjort dalbottnen bredare. Inom övre delen av
den efter Gebaperioden utskurna dalen nedom Storfossen kan man
göra liknande iakttagelser. Dalens botten, i vilken berggrunden är
blottad, ligger omkr. ioo m. ö. h. Något avsevärt fördjupande kan
sålunda ej ha ägt rum. Däremot är dalbottnen utvidgad, så att
dalsidorna fått branta stup i sina nedre delar. Gå vi längre norr ut,
vidgas dalen alltjämt. Berggrunden är täckt av lösa avlagringar, men
uppskjutande ryggar (mellan Sappen och Vindelys) antyda, att den
fasta dalbottnen ej kan ligga så djupt nere. Vi ha här att anteckna
en betydande utvidgning men en jämförelsevis obetydlig
fördjupning. Endast i partiet närmast norr om Laddelokta, där dalbottnen
når sin största bredd (4 km.), har man ingen ledning vid
uppskattandet av daltrågets djup.
Isen har verkat dels utvidgande, dels fördjupande. Både
utvidgning och fördjupning ökas, ju längre man går mot norr. Detta
torde sammanhänga med de omgivande fjällens tilltagande i höjd,
så att dalen kan rymma större ismassor, och med nederbördens
ökning närmare havet, varigenom den årligen framskridande
ismängden blir större. De högre fjällen vid dalens norra del ha även kunnat
lämna ett bättre skydd åt glaciären under avsmältningsperioden än
de låga resterna av Borsuytan längre i SO. Glaciären har alltså
kunnat kvarligga längre i den norra delen av dalen.
Såsom förut påpekats, återfinner man V-formen i porten vid
Hysingjord. Någon avsevärd isutvidgning kan här icke ha ägt rum.
Dalens bottenbredd, som nyss förut varit 4 000 m., minskas till
omkring 300 m. Väster om porten utbreder sig åter en vid
dalbotten, 3 000 m. bred, som fortsätter norr ut i Rejsenfjorden. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
